Sundsvalls tidning – 27 juli 1875, sida 3

gaste af alla lagar, den blinda militärlydnaden utan att ha den ringaste del i stiftandet af dess lagar eller andra, dem han är ffyldig att lyda Omöjligt, i fall man nämligen följer rattwisan och billighetens bud! Enligt wår öfwertygelse, skall man likwäl, äfwer med tidsenliga militärlagar. ej lyckas intressera na tionens wapenföra ungdom för landets förswar, fall man ej bewiljar densamma politisk rösträtt mi t. ex. 21 eller hellre 25 års ålder. Skall hela swenska folket underkasta sig det mi litärtwång, som tidsomständigheterna bjuda, så må ste oc detta folk i fulla politiska rättigheter eg en motwigt mot en sådan upoffring; i annat fal kommer nationen att pålägga sig ett ok, unde hwars tyngd den hwarken kan förswara sin ytr själfständighet eller sin inre frihet; ty ej kan mar wänta, att hjeltar upwäxa bland sådana, fom id ega medborgerliga rättigheter, men wäl att blani dem fostras legoknektar, fom funna wända wapner till och med mot sitt eget fosterlands frihet och bl williga redskap i despotismens och ofrihetens tjänst Det finnes för ett folk ingenting farligare än at lära sina söner krigskonsten, om man ej på samme gång wäcker hos dem den sanna medborgerlige andan od gifwer dem den ftällning, fom tillkom mer fosterlandets förswarare Ett folk, fom för: biser detta, missaktar fig själf och fan ide winne den aktning af andra folk, fom endast erkännander af personlighetsprincipen medför; men det kan e heller blifwa startt, enär endast rättwisan och jämn ligheten äro fasta grundwaler för fosterlandskär leken och den medborgerliga andan samt def mert ningar, hwarigenom allena ett litet folk fan bli stånd att skydda sin frihet och själfständighet. Då riksdagen förbisett dessa wigtiga sidor a förswarsfrågan, då pressen likaledes lemnat den så godt som owidrörda, oaktadt man i långa ba nor pratat om ditt och datt i denna sak, är de i sin ordning att folket nu själf, å sina möten tager densamma om hand. Det ar just ett amn för folkmötena och de förberedande mötena för riks dagsmannawalen. Nu, om nånsin, bör folket öp pet säga fina bli wande lagstiftare, hwad det tan fer i dessa djupt ingripande ämnen. Att nu tiga wore detsamma som att wisa sig okunnig eller lik giltig, och skulle i hwilket fall fom helst blifwe menligt för fofterlandet. Wi upmana därför der lilla grupp af tidningspresfens representanter hwilka werkligen föra folkjrihetens talan och älff fosterlandets fjälfftändighet, att göra hwad de förme för att öfwertyga natiouen om migten af att f dessa frågor behandlade å folkmötena. Blifwa d af oss uttalade, owederläggliga sanningar med all war och insigt erkände å dylika möten, skall hwar ken riksdag eller regering wåga lemna dem utar afseende, och det lefwande ordet skall d också snart gifwa nytt lif åt nationens förswars och själfständighetssträfwan. NxMEALKAALALLeLLNL.