Sundsvalls tidning – 15 juli 1875, sida 3

Article Image
ning. Fjerde profpredikant. Från Stenninge ferifwes till Norrlandsposten att man ämnar kalla professor C. A. Cornelius till fjerde profpredikant till Skenninge, Allhelgona och Bjälbo pastorat, ett af de fetaste i Ostergötland Om AÅ. F Lundquist från Chicago fom, enligt hwad mi förut berättat, i Helsingborgs hamn kastade fig öfwer bord från ångaren Skandia, bar Karlshamns Allehanda från enffild person erhållit följande mera detaljerade upgift: På ångarens resa från Göteborg till Stockholm den 3 juli medföljde bland andra en hr A. F. Lundqwist jämte hans 11-årige fon, fom dädspassagerare. Omkring en kvarts mil utanför Hel: singborg observerades af flera personer ombord att en man flängde af fig rocken oc i samma sekund kastade lig hufwudstuba öfwer bord. Lifräddningsbojen utkastades ögonblidligen och blef stopp och back i maskinen, hwarefter fartygets styrmän genast hoppade i bäten och rodde till den nödstälde, som syntes fimma mot land. Men innan båten np: hann honom hade han (ehuru fom det tycktes god simmare) i följd af den starka strömmen mist Erafterna och sjunkit. Enligt upgift af den ombord kvarlemnande fos nen hade han wid ett tillfälle ombord å ångaren Ohio i Atlanten welat kasta sonen och fia själf öfwer bord, men hans assig observerades oc för rekoms. Reskassan lär ha warit obetydlig, ens daft 90 kr., och i den ombord honom tillhöriga kappsäcken fans endast något mat samt några rena linneu. Penningarne jämte klockan medföljde Lundquist i hafwet. Skandias kapten tog wård om gossen för att öfwerlemna honom till hans farmor i Stod: holm. J frågawarande Lundqwist broder till bedragaren Leonard Lundqwist hade strax efter fiu hustrus död i Ehicago rest öfwer till Curopa. De sista nätterna hade han (enligt gossens upgift) ej sofwit något. Anledningen till hans förtwiflade beslut fan man ej tänka fig, om ej han trodde det sonen möjligtwis genom farmodrens hjelp kunde bält honom förutan få en gladare framtid. Fröken Magda v. Dolcke bar wisat en ny sida af fin talang, näml. den att göra fig ofynlig. Hon stulle förliden söndag upträda i Karls: hamn, men anlände icke dit, och ej heller hade hon så mycken takt att underrätta om det hinder, som upstått för hennes upträdande i Karlshamn nämda dag. Säådana funna de mwara! säger C. A. Sorgligt Själfmord. I F T. från Lund skrifwes: En hederlig arbetare här i staden hade under sorger, dem Gud endast fänner, börjat rumla, och då han därför en dag af en hederlig husbonde tillrattawisades, kände han sitt lif så bittert, att han beslöt afdagataga sig. Hans hustru war död och hans själ längtade till henne. J tisdags på morgonen gick han upp på hennes graf å norra kyrkogarden oc) drack där swafwelsyra samt dog på den kulle fom gymmer hans mata. Innan ban gick skref han ett bref till fin åldriga moder, som han bade bos fig, och till fina barn, och i detta brej tecknar han med darrande hand fina sorger, är litet bittert öfwer lifwets hårdhet mot arbetaren, fom förblir fattig, medan den blir rik åt hwilken han arbetar, säger han; men bitterheten uplöses i tårar fom falla på brefwet od) han ber till Gud om förbarmande och hoppas få återfe de fina i ett annat lif. Då männiffor äro hårda mot of; arbetare, få bli wi emottagna af Gud, skrifwer han och slutar sålunda: — — men ännu en gång farwäl, matte Gud förbarma sig öfwer of alla, beder er stackars far — En gråtande fon ber oss förtiga namnet, och denna hans önstan upfylla wi gerna. Det skall ristas i kärlek på de båda makarnes graf. Den aflidne hoppas äfmen brefwet att hans wänner ide skola säga annat än godt om honom — och döme allmänheten mildt öfwer olyckan! Fördelen af burskap. Fnom hufwudstaden finnas åtslilliga genom testamenten samlade fonder, som förwaltas af särstilda styrelser och hwaraf räntan årligen utdelas till fattiga, ålderstigna borgare samt deras hustrur och barn. Antalet få: dana fonder upgår, förutom de till underhåll af borgerstapets gubdhus och enkhus famt drottning huset anslagna, til omkring 40, och flera af dem äro gansta ansenliga, såsom Asplunds, 124 500, Bergs, 35 000, od ÅBorgerskapets egen ad pios usus fond, 90000, Coopverdi-fteppare focietes tens i Stockholm pensionskassa, 110 500, f. d. Erydd: framhandlare-focietetens pensionskarsa, 119 502, Nordlanders, 75 000, och Paulis fond, 130 000, samt wiktualiehandlarnes å 95 863 tr. m. fl. I nåstan alla testamenten är förestrifwet, att mannen stall hafwa warit borgare och wunnit burskap, för att han själf eller hans husteu och barn stola komma i åtnjutande af penningeunderstöd från stiftelserna eller blifwa intagna och wärdade å de allmänna inrattningarna. J följd af den friare rigtning, fom handels: och näringslagstiftningen under fe nare tider tager, erfordras nu ide längre winnandet af burskap för tillåtelje att drifwa handel och

15 juli 1875, sida 3

Thumbnail