Sundsvalls tidning – 10 juli 1875, sida 2

ww Rp MYRAN Cr dr ro cy UT YRMSHEE-TEIMSHULIUH, DC förhållandet i betydlig mån förbättras, så att I e rareplatser äfwen i de aflägsnare församlingari kunnat tillsättas. Om man betänker hwilka dryg n kostnader säwäl resan til Hernösand, fom wisie ; sen därstädes för genomgående af flerärig kurs mi seminariet måste medföra, synnerligast för finstta lande elever, af hwilka flere för fin obekantska med swenska språket måste ha en längre tid på fi l än wanligt, äfwensom den ice färdeles lockand aflöning, som efter afslutad kurs stär en exami herad folkskollärare til buds, stall man finna, at det, förutan betydligare anjlag til stipendier fö sädana elever, torde warit swärt nog att få någor eller några lärareplatser inom dessa socknar fylda Sedan nu, genom af regering och riksdag bewil jade anslag, tillfälle till genomgående af en förbe redande kurs wid det blifwande seminariet i Ha: paranda finfta elever beredes, är det att hoppas att utsigterna härmidlag stola än ytterligare ljusna och att wära finska församlingar, få wida fom en ordnad underwisning är beroende på tillgång till lärarekrafter, ide stola i detta hänfeende behöfwa stå efter öfriga församlingar inom eller utom länet. Underwisningen uti de fjinska folkskolor måste, som naturligt är, ste på barnens modersmål, det finsta spräket, hwarå läroböckerna i de för stolan bestämda läroämnen äro affattade, och förutom hwilket språk intet annat hwarken läres eller tas las Underwisning i något för barnen främmande språk är nämligen här fom annorstädes utefluten. Att likwäl ett litet undantag härwidlag wore både nyttigt och nödwändigt, torde, af hwad mi nu gå att framställa, tydligen ådagaläggas — Ett barn med fallenhet för studier, hos hwilken lusten för desamma genom begagnande af underwisningen i foltstolan blifwit wäckt. möter, i händelse, det för fullföljandet af sin läslust, söker inträde wid något af rikets elementarlärowerk ett wäsentligt hinder för att funna tillgodogöra fig där meddelad underwisning uti sin fullkomliga obekantskap med swenska språket. En fådan lärjunge får tilbringa längre eller fortare tid på en främmande ort, för att först lära fig hjelpligen tala och förftå swensta, innan han bliv stånd att draga fördel af underwisningen wid ett allmänt lärowerk, då en, om och aldrig få ringa, handledning till fäne nedom af swenstan, meddelad redan i foltftolan, säkerligen i detta fall slall lända till wäsentlig lättnad. — Men det är ej allenaft en förlust för skolbarnen utan och för lärarne, att swenskan icke fått rum bland underwisningsämnen i wåra fiuska folt: stolor. Saken är ganska påtaglig. En lärare, som äterwänder till fin hembyad från seminariet efter en tre a fyra års kurs, hwarunder han inz hemtat få mycken kunskap i swenskan, att han i detta språk uti sitt afgångsbetyg erhållit vitsord om godkända insigter. börjar att, säwäl i skolan som hemmet, uteslutande begagna sitt modersmål, hwaraf en naturlig följd blir, att, utan öfning i swenskan, förwärfwade insigterna däruti få må ningom aftaga, om ej helt och hållet afdunsta. Att erfarenheten redan härpå wisat ett eller annat eremz pel, torde ide funna förnekas. Det är af sådan anledning wi anse of böra framhålla önffmwärdheten däraf, att för de lärjungar, som det önska, tillfälle måttei wårafins ita folkskolor beredas till erhåls lande af underwisning jämmäl uti swenska språket. Wi betwifla ingalunda, att en sådan underwisning med tacksamhet skall komma att begagnas, helst som allmänt kändt är, att föräldrar och målsmän inom finska socknarne, som därtill ha räd och lägenhet, ofta nog utsanda fina barn till angränsande swenska sorknar, för att de, under ett eler annat års wistelse bland fwenstar, måtte winna någon kännedom i det inom lans det allmännast gängse spräket. Härför talar widare den omständigheten, att, då det wid tillsättande af såwäl kyrkliga som civila tjänstebefattningar inom dessa församlingar ofta wifat fig wara brist på sådana sökande, hwilka utom kompetens i öfrigt. äfwen ega kännedom i finska språket, utan hwilken kännedom de till be fattningens skötande äro i mer eller mindre mån olämpliga, stulle en den finsktalande allmogens barn lemnad underwisning i swenskan, säkert bes reda större tillgång på ämnen, som i framtiden kunde fylla lediga tjänstebefattningar inom hemsz bygden, på samma gång fom de hinder, hwilka under nuwarande förhållanden ligga i wägen för de finska barnen att i widsträcktafte mån begagna fig af underwisningen wid rikets allmänna läro werk, i möjligaste min blefwo undanröjda. Någon torde inwända, att detta wore att ute öfwa någon flags tryck på den finska nationalites ten od) ett bemödande att förswenska finnarne. Enär walet härwidlag lemnas åt finnarne själfwa, huruwida de wilja begagna tillfället att lära ett nytt språk eller icke, tyckes denna inwändnina wara alldeles obefogad; lika litet, fom det fan falla nås gon in att påstå, att något flags tryck i dylikt hänseende utöfwas på of swenskar, därigenom att man i wåra allmänna lärowerk beredt lärjungarne tillfälle att inhemta kännedom uti tyska, franska eller något annat lefwande eller dödt spräk Då för målets winnande någon midlnftiaare