Riksdagsmannen hr C. A. Larsson gladde sig åt att han kommit på ett riktigt folkm öt e, där man ej säg till några guldsmidda rockar oh ans nat lulul, liksom man ice heller behöfde frukta för socialiomens fattyg, af hwilket man hade alt för mycket i somliga länder. Hmwad landtmanna: partiets program beträffade, få kunde det under slrifwas af både Gud och människor. Redaktör Ridderstad war glad åt, att folket börs jat å fådana möten behandla wigtiga fosterländsta frågor. Såg däri en af reprefentationsförändrinz gens goda frukter. Men han trodde ej att tiden ännu är inne att omffapa den riksdagsordning, fom landet erhöll 1865 och erhöll på ett sätt, som i glans saknar hiftoriftt motstycke. Den af utsedde komiterade upstälda resolutionen i anledning af den förda öfwerläggningen godfändes af mötet i följande form: s Mötet anfer, att i afseende på fordringarna å blifwande riksdagsmän landtmannapartiets år 1867 upstälda program kan läggas till grund, om däri förekommande bestämmelser rörande sparsamhet med statsmedel, skattefördelning, underwisningen, före waltningsreformen och den kommunala rösträtten kraftigare tillämpas, samt tillåga söres i afseende på den politiska rösträtten och på de bestämda straffarternas likhet för alla, men däremot de nu: mera tidsenliga bestämmelserna angående bantlag: ftiftningen, fommunifationsmäljendet och tullagftiftz ningen uteslutas. Ett nytt järnvägsföretag, — slrifwer SnällP:n — af wigt, ej minst för Malmö, har på sista tiden börjat ventileras i åtstilliga intresserade orter. Frågan gäller ingenting mindre än att genom en järnwäg från Malmö genom bördiga trakter af Torna, Harjagers oc Onsjö härader öfwer Tedomatorp till Bilesholm fätta den stänsla Hufwudstaden i direkt förbindelse med koldistrikterna. Enligt tillkännagifwande inbjuda nu medlemmar af Rönnebergs, Onsjö och Harjagers häraders landt: mannaförening till en öfwerläggning om denna fråga under instundande landtbruksmöte i Malmö. Evangeliska fosterlandsstiftelsen och tidningarne. På tal om de faror, fom hota från omer eller mindre uppenbara fienders sida, ytras i Cvangeliska fosterlandsstiftelsens ärsberättelse följande: ÅFrämst bland dessa hafwa på senare åren framträdt åtjtilliga tidningar, hwilka på ett bittert och ofördragjamt sätt angripit den inre ulissionen och dess arbetare, ehuru dessa endast (7) hafwa till upgift att förkunna od sprida det ljus, fom ens ligt historiens wittnesbörd frigjort den proteftanz titta kristenheten fåmäl från hedendomens barbarism fom katolicismens widftepeljer. Sådant må hwarken förundra oss eller göra op modfälda; ty (Guds ord säger: ÅFörundrer eder icke, om merlden hatar eder och åter säger Jesus: Si jag är när eder alla dagar intill werldens ände Men då alt skall tjäna dem, fom hafwa Gud tär, till det bästa, få må äfven detta mana of att söka undwika anledningar till Elander och anftöt. Ånnu starkare uttrycker sig i ett bref en kolportör med med anledning af en mot ftifteljen riktad artikel, fom han läst i en tidning. Han skrifwer nämligen: Då jag nu läste detta, tänkte jag: Gud ware lof, att Satan är arg på Stiftelsen, detta är ett godt tecken. Jag will slrifwa till stiftelsen od) dedja dem ide förtröttas få länge, fom djefwulen är wred Swilken anda det egentligen är, fom förestafwar dylikt wämjeligt nad, det torde man förstå af den omständigheten, att alldeles liknande utgjutelser sörnimmas från ultra montanismens, d. ä det far tolska läseriets läger i wåra dagar. Öfversvämningarna i södra Frankrike gifwa ännu anledningar til täta olyckssall och bekymmer. Det är företrädeswis departementen Arrioge, Haute Garonne, Tarn, Tarn et Garonne och Gers, (alla upkallade efter de respektive floder, som genomflyta dem) hwilka hemsökts af förödele serna. Anledningarna till att floderna swälla upp till en få förfärande grad — i trakten af Touloufe 27 fot öfwer flodens lägsta wattenständ — har man att söka dels i det oupphörliga regn, som fallit en tid bortåt, od) dels däruti att få wäl Garonne fjälf fom hennes tillflöde Arrikge, hwilka begge komma från Pyreenerna, äro afledningar för alt det watten, fom den på bergstopparna hos pade snön afsätter wid den mwarmare årstidens inträffande. Tarn, fom har fina fällor på Sevennerna, ftupar i början utför höjderna med ftor styndsamhet, men nedkommen från dem drar Hon fig sakta fram öfwer ett föga flättland och hen: nes fåra fylls af talrika tillstötande åar Wid denna Garonnes biflod ligga städerna Moissac, tontaubau och Aby, hwilka alla mer eller mindre lidit af mwattuflödet Från Moissac, som ligger endast några mil från Tarns och Garonnes före: ning, strifwes det, att ända dit hela den land tväca, fom omslutes af dessa floder, har förmandlats till sjö — une seule nappe d:eau — Förödelserna inslrånka fig ide till förstörda broar och bryggor, brutna dammar o. d. Bantågen hafwa hindrats att göra fina reguliera turer på ätssilliga : TT 1.. NANM AR PTtANA mar d