Sundsvalls tidning – 1 juli 1875, sida 3

Prinsars upfostran. (Ur Swenska Medborgaren.) Åtsliliga gånger ha wi sölt framhålla det onaturliga och rent af olydliga i det bruket, att prinfar och konungar framför alt annat äflas att lära sig krigaryrket, att blifwa yrkesmilitärer, ehuru fam hället ställer på dem, många andra fordringar, fom mäste anses betydligt wigtigare Krigarbildningen är, twärtom, alls ide af wigt eller behof för en furste, och ännu mindre för folken, ty öfwer dessa ha däraf kommit de förfärligaste olyckor. Bruket är det — od) det är wisserligen ide ett meninglöst bruk — fom fordrar att alla prinsar stola wara militärer och detta brut har fin grund i mänmffors fåfängliga finne. En fuche begår ej något miftag då han beräknar, att hans granna militära uniform stärker hans ftällning och bibehåller honom i folketsynnest och wördnad. Uniformen utgör nämligen ett af de måktigaste timposanta emblemen, hwarmed tung: ligheten söker hålla fig uppo i det allmänna före: ställningssåttet. föredragande sadant framför att med inre egenskaper och stora dygder söka häfda fur ställning med alla deg många företrädesrättiagheter. Denna uniformswurm är gemensam för alla fursteslägter, det ha nog folken fått erfara, ty de ha med lif och ege dom fått dyrt betala de före gylda knapparna, epåletterna och de lysande gehangen. Till märkwärdiga undantag hör en furste med civilt sinnelag och civila kläder. En få: dan ha wi ide haft i Swerige och mi ha wäl ide heller stort hopp om att få en fådan. Nej, i uni: form slola de kläda fig, om än naturen aldrig få tydligt gjort dem otjänliga att upbära den med något flags glans. Militärer utgöra deras dag: liga umgångeskrets, militära wanor och angelägens heter ligga dem framför alt om hjärtat. Det är det första oc det sista. J dagarna ha wi fett en notis om att den unge kronprinsen, fom ännu ide hunnit måttet af den siolbildning, hwilken anses nödwändig för hwarje yngling, fom stall på någorlunda säker och fjälfständig grund bygga sitt lifs werksamhet, i joms mar kommer att genomgå underofficersskolan mid Swea lifgarde och deltaga i stolans öfningar på Ladugårdsgärdet. Denna omständighet, fom tyder på att meningen är att kronprinsen skall ut: bildas till militärist yrkesman, han fom andra prins far, har gifwit Göteborgs Handelstidning anled: ning att egna frågan om måra prinfars upfo: stran någon upmärksamhet. Tidningen ytrar bland annat: Enligt Sweriges grundlag eger konungen högsta befälet öfwer rikets tfrigsmatt till lands och fiö8; men däri ligger wäl ide, att ban ftall ut: öfwa det militära kommandot öfwer ware fig land: eller sjöwapnet, emedan han då måfte mara både general och amiral, till hwilta grader han, äfwen med den snabbaste befordran, ide stall hafwa fun nat hinna, däreft han mäste i unga år tillträda sitt konungsliga ämbete. Sweriges konung är i själfwa werket äfwen schef för kyrkan (summans episcopus!), likasom han eger att utöfwa en del af den högsta rättstipningen. Men ide innebär detta, att han skall hafwa tagit prestexamen och blifwit prestwigd, eller att han stall hafwa danat sig för det juridiska kallet Lika litet i fråga om andra wärf, där fonungen eger högsta beflutanderätten. Fastmer bör wal af hela hans ställning framgå, att i det han utöfwar hög: ta myndigheten i alt hwad till rikets styrelse hör, å bör ban ej wara yrkesman på något område. Hans blick måste funna öfwerse alla rikers intresen med samma upmäksamhet och deltagande, och jan bör salunda icke, genom att tillhöra ett järkilldt yrke, wara frestad att med förkärlek om atta detta.