Sundsvalls tidning – 29 juni 1875, sida 3

Sammanträffandet den 13 maj i sällskap med hr Örtensten angick samma begäran om erhålland af omnämnda papper och därjämte äfwen ett fam språk of imellan om åtstilliga förhållanden, likwål sicke i den strånga ton, käranden ansett fig böra bestrifwa detsamma. Redaktör Struve anför som bewis på owilja hwad som twärt om warit wälwilja och wäl icke af någon kan annorlunda upfattas. Allmänt kändt är det hänsynslösa sätt, hwarpå färanden i en mängd tidningsartiflar anfett fig böra utfara imot Sundswalls folkbanks å sista bankstämma förfams lade delegare imot folkbankens styrelse od) tjänftemän samt revisorer och huru han däri sökt förs ringa det förtroende fom folkbanken tillwunnit fig. Allmän förtrytelse, åtminstone bland bankdelegare, har låtit fig förspörjas oc) mången har ansett behöfligt, att styrelse eller bankstämma slulle fordra answar på redaktör Struve såsom delegare i foltbanten, därföre att han på det fwårafte brutit imot folkbanksreglementets stadgande, att en hwar del: egare är styldig afhålla fig från alt fom fan skada den sammas anseende. Då en folkbankstämma snart ffall förekomma, fruktade jag, att någon skulle där wäcka aaswar på redaktör Struve och till föres kommande afr det obehag detta för honom od) andra stulle medföra framstälde jag till hr Örtensten, om ban ide wid tillfälle wille bemmälla till redattör Struve. om ide han, fom funnit fig få mifbelåten med folkbanken, funne fig befogad anmäla litt uttrade därur. Hade ide hr Örtensten up: fattat detta såsom en werklig wälwilja mot redattör Struve, hade han ej framstält saken. Säkers ligen stulle hr Örtensten kunna intyga, att detta icke war det enda tillfälle från äfwen sista tiden, som jag hyst wälmenande tankesätt mot redaktör truve. De beskyllningar i öfrigt, som allmänna åklaga: ren trott sig böra mot mig framftälla, får jag fås fom obefogade på det bestämdaste bestrida. Redaktör Struves rättegångsombud har pästått att jag ett a twå ärs tid förföljt redaktör Struve af for ombudet okända orsaker. Bättre än mången annan borde ombudet af flera omständigheter kanna huru obefogad och orättwis en sadan beskyllning är. Twart om Fulle jag kunna, utan att anses förmäten, tro mig altid hafwa förtjänt ett alldeles motsatt omdöme. Jag ffulle, hwilket säkert komme att lända till ett fördelaktigare bedömmande af min fällning, tydligt kunna bewisa, att jag alltid, äfwen på sista tiden, omfatta redaktör Struve med wälwilja. Granlagenheten förbjuder mig denna bewisning, men skulle den blifwa nödwändig till följd af ombudets widhallande af denna bertyllning, torde jag äfiwen här inför rätten kunna tafs tistt å daga lägga motsatsen af ombudets påltås ende. Sundswall d. 25 juni 1875. Ol. Wikström. För hwad som i öfrigt föresom ha wi redan redogjort oc) in öra endasi rättens utslag i fin Hel het sa lydande: RådfufwurättenEhar tagit detta mål i öfivers wägande och låter bero wid åklagarens frånträdande af åtalet, få midt det angår å swaranden yrkadt answar för fylleri; och då swaranden imot sitt bestridande ejssblifwit öfwertygad att hafwa mifhandlat malseganden eller uttalat hotelser imot honom om misshandel, warder ätalet i dessa delar af rädstuwuratten ogilladt; men enär swaranden erkänt, att han söndagen den 6 dennes under fabbatstid dels på Tivoli, dels på teatern inför en större samling människor okvådat och missfirmat målseganden på sådant sätt som wäckt synnerligt upseende, warder swaranden enligt 16 kap. 9 Å 10 SsS strafflagen af rådstuwurätten fald att böta 150 kr. stolande swaranden för lösen af prototols let i målet utgifwa erfättning med det belopp, som enligt ålecknina därtill åtgår. Högsta domstolen. Uphäfdt skogsäverkningskontrakt. Såg: werksegaren F. Guntrum, å MNymik, hwilken med bonden Magnus Mänsson i Fjällbohög den 19 mars 1869 mot 1 400 kr. upgjorde kontrakt om rätt, att under 30 år afwerka alla träd fom på 7 alnars höjd från roten hölle 10 engelsia tum och däröfwer, hade till Ramfele tingslags häradss rätt instämt Mänsson, i påstående om ersattning för af honom afmerkade 413 sagtimmer med 258 kr. 12 öre. Häradsrätten gillade detta påstående, men Swea hosrätt. där b swär anfördes, ogillade häradsrättens utflaa, efter det uplyst blifwit att Guntrum icke infunnit sig hos Mansson a behörig tid med afbetalning å köpeslillingslikviden. Häremot gjorde Guntrum den inwändning att denningarne woro för Mänsson i rätt tid tillgängsiga att uttkvittera a Nywiks kontor. hwilken inz vändning lemnades utan afseende, hwarjämte Guns rums afwerkningsrätt förklarades hafwa uphört; dh har k. m:t gillat hofrattens utslag ANAR Hö YES PONTE AN THANECKIAKURC. tDD TAI a Å HA