W. A. Östersunds arbetareförening. Ångaren Carl XV, prydd med sommardrägt af alt grönt som kunde gifwas honom, förde sistl. söndag Hstersunds arbetareförening utåt Storsjön, och landsatte fina passagerare först å Norderön, där gudstjänst hölls i Norderö kyrka, förrättad af lärowerksadjunkten doktor Jonsson, fom återgaf ett lärorikt föredrag af en engelsk religionslärare; fången leddes af den musifkår från Jämtlands hästjägarekår, fom åns garen medförde. Därefter förflyttade man fia til Fillstalund och dess omgifning, där man med dans och andra nöjen förströdde fig. — Den förfte af Ostersunds arbetareförening fom genom dödens mellankomst gjort en lucka i den nämnda föreninz gens leder, spegelfabrikören F. Gustin, följdes i måndags till sitt sista hwilorum af ett flertal af för eningens medlemmar, hwilka, anförda af sin nitiste oc) allmänt omtyckte ordförande, lektor Kar: dell, hade hwar fin frans af de blad och blommor, den innewarande årstiden erbjuder, att såsom en saknadens gärd lemna åt stoftet. Borgmästaretjänsten i Hudiksvall. K. m:t har, uppå ansökning af stadsfullmäktige i Hudikawall, medgifwit, att med återbesättande af den ae nom borgmästaren m. m. Schmidts dd ledigblifna borgmästaretjänsten därstädes må anstå, dock under wilkor, att den wäckta frågan om reglering af de göromål och löneförmåner, fom tjänsten åtfölja, warder före utgången af instundande november månad af stadsfullmäktige slutligen handlagd och k. m:ts pröfning understäld, wid äfwentyr att, om sadant försummas, borgmästaretjensten kommer att i laga ordning åter besättas. Ärbetsinställelsen vid Sandarne. Sedan wi numera om denna sak, säger tidn. Helfingen, förskaffat oss tillförlitliga uplysningar, få wi härom meddela: På morgonen den 8 d:s gjorde samtlige wid Sandarne anstälde brädgärdsarbetare anspråk på förhöjning i aflöningen till likhet med den i fjor wanliga, eller åtminstone till likhet med den wid Bergwiks brädgård gällande. Harpå gaf förwals taren ett bestämdt wägrande swar, hwad rörde den första fordran, men lofwade, att för så widt aflöningen mid omliggande brädgårdar emot för: modan skulle ställa fig högre, en motimarande förhöjning stulle lemnas. Då arbetarne härmed för klarade sig nöjda och återgingo till arbetsstället, war det så mycket mer öfwerraskande att finna, det de ej allenast icke återtogo arbetet, utan åfwen sökte förmå snickerifabrikens arbetspersonal att med dem göra gemensam sak, hwilket emellertid — hedz rande nog för desse — misslyckades. Under denna od) påföljande dag gingo arbetarne sysslolösa fram od) åter, dock utan att tillställa något owäsen, därunder de dels lär ha utskickat kamrater till närbe lägna arbetsplatser för att underhandla om ges mensamma mått och steg, dels afsändt telegram till werksegarne själfwe i Göteborg, med upforz dran om den högre aflöningens bewiljande, såwidt arbetet stulle återtagas. Dagen därpå aftagade hela arbetsstyrkan, upgående till närmare 100 man, framåt staden och lägrade sig å den s. k. kvarnbacken, där de förblefwo hela dagen. Då stadsmyndigheterna sålunda hade anledning antaga att någon agressip plan förehades, telegraferades till kon:s befhde om bemyndigande att eventuelt få rekvirera militärhandräckning från Mohed, hwils ket genast bewiljades, hwarförutan wederbörande oc widtogo den wälbetänkta åtgärden att låta stänga alla utftäntningå: och ölförsäljningsställen i staden. Emellertid återwände arbetareskaran på aftonen till Sandarne, och någon reqpvisition af militär behöfdes dess bättre icke, så mycket mindre fom de strikande arbetarnes ordning och fridjams het förtjenar alt erkännande. Det affända tele: grammet till werksegarne hade emellertid haft en motsatt werkan till den åsyftade, då det afgifna swaret föranlät förwaltare att äterkallan det gifna wilkorliga löftet om förhöjning och blott fordra ingångna kontrakters upfyllande. Då arbetarne ej wille ingå härpå, fortsattes striken, och först på lördags morgonen, sedan närmare 100 arbetare från Askesta blifwit för brädgärdsarbetets gång nedkallade och desse förhållit de tredskande famraterna ändamålslösheten oc obefogenheten af des ras beteende återgingo de till arbetet, därwid förwaltaren lofwade att till werksegarne hen fälla huruwida de mille medgifwa någon förhöjning af arbetslönen, och om arbetarnes wälförhållande där till gåfwo ffäl, beledsaga denna hemställan med fitt förord. Efter hela förloppet att döma förefanns till denna strike, fom i berömwärdt lugn förflöt, ingen annan orsak, än det på fätt och wis naturliga Mif nöjet med den sökta aflöning, fom de försämrade konjunkturerna gjort nödwändig, äfwensom i någon mon det upmuntrande exemplet från Gene; ty emot förwaltningen förekommo inga demonftrationer. Ifrågasatt reorganisation af kommerskollegium. Den officiela tidningen för i tors dag bekraftar wårt telegram i föregående nummer JAN 1 D han T U0 — Od NN myn? tinnar.