gifwit hwarje wälfrejdad gjutare, som fyldt 15 år. Jnträdesafgiften är 1 kr., årsafgiften 3 kronor. Föreningen afser dels att, sedan ett kapital på 9000 tr. bildats, meddela Hjelp — ide åt ftrikande —, utan åt orkeslösa, sjuka eller eljest i oförwållad nöd komne ledamöter, dels att genom möten och silialafdelningar i landsorten m. m. werka för spridande af bildning och förädling bland famtliga gjuteriarbetarne. Bref m m. adresseras till kassaförwaltaren, gjutaren C. Lindholm, Bolinders mekaniska mwerts stad, Stockholm. Mejerierna i Vesterbottens län, hwilka man trodde stulle gå fin undergång till mötes genom beslutet om Westerbottens mejeri aktiebolags ups lösning, lära — efter hwad tidningen Wefterbotten berättar — emellertid ide lida något fynnerligt afbräck genom nämnde beslut, enär man åters går till den ursprungliga planen att på olika fällen inom länet bilda af hwarandra oberoende bys mejerier. Ett sådant lärer redan wara nära fin werklighet inom Nysätra eler Löfängers fodnar och det andra upstår antagligen inom Ume socken genom Bråns byamäns ätgärd att sammansljuta ett för rörelsens bedrifwande erforderligt kapital. Transfusion. Detta märkvärdiga experiment i läkarkonsten, att öfwerföra frist blod till sjuka personer, har, enligt hwad från Stocholm slrifwes, nyligen försökts, men utan framgång. Det gälde att rädda lifwet på hustrun till en af wåra mest framstående läkare, hwarför han lät öppna ådern på sin arm och införa blodet i den sjukas ådror. Fastän operationen utfördes af en fridlig kirurg, enligt alla konstens reglor, kunde döden ide aflägsnas. Markegångsprisen. Då statswerkets, efter lär nens markegångspris, behållna inkomst för 1874 utgjorde af råg kr. 436 964: 68, af forn kronor 410 563: 66, eller tillsammans fr. 847 528: 64, så bestämdes fedan denna spanmål reducerats till hälften råd och hälften forn, riksmarkegångspriset för 1875 till fr. 2: 75 å hwarje kubikfot. Sammandraget af 1874 års markegångstaxor med däri af kommerskolleginm gjorda rattelser oc ändringar utwisar bland annat, att under 1874 högsta markegångspriset, alt per kubikfot, för råg förekom i Jämtland med tr. 3: 88 och lägsta på land med 2: 65, medelmarkegångspriset åren 1865—1874 stälde fig för råg högst i Jämtland med 3: 22 oc lägst i Upsala län med 2: 45. Arsprifet för forn war också högst i Jämtland med 3: 32, men lägst i Hallands län med 2:30. Me delmarkegångspriset war högst i Jämtland 2: 79 och lägst i Upsala län 2: 1. För hafre gälde årss priset högst i Kopparbergs län med 1: 73 oc lägst i Nerife med 1: 45. Medelmarkegångspriset war högst i Malmöhus län, eler 1: 53, men lägst i Nerike med 1: 26. Ärspriset för smör warierar mellan 78 fr. pr ctr i Stockholms län oc 58: 75 i Westerbottens län. Medelmarke gångspriset war likaledes högst i Stockholms län, eller 64: 74, och lägst i Westerbottens län, eller 47. 78 För fött stod årspriset högst i Westernorrlands län. med 28: 87 od) lägst i Herjeadalen med 22: 50, fom äfwen hade den lägsta siffran för medel: markegångspriset, eller 17: 65, då nämnda pris upgick i Kalmar län till 23: 8. Härwid är att obfervera, att endast för 9 län markegångstaxor å fött förekomma. Höpriset, också i I län, före ter en betydlig ttilnad, då årspriset, pr ctr för hårdwallshö, utgjorde i Södermanlands län blott 1: 50 och medelmarkegångspriset 1: 82, upgick det förra i Herjeådalen (där fom wi förut fett fött: priset stod högst) till 6 kr. och det senare til 4: 8. Folkskolbarnfest firades den 25 juni i Gun: narstorps skog i Skåne. Mellan 8 oc) 900 barn från 10 särstilda församlingar samlades på mor: gonen och tillbragte där hela dagen, hwarförutom mellan 4 och 5 hundra åstädare infunnit fig. Hels singborg Hessleholms järnwäg, med hwars tåg de fleste ankommo, hade på begäran nedfatt biljett: prifet för barn. Utvandrare-lättsinne. J tidn. Smerige och Amerika läses: Då man närmare undersöker orsaken till utwandringslusten hos en del af wår swenska allmoge, skulle man stundom wara frestad att tro, ettdera att deras sunda förstånd betänk ligt rubbats, eller oc att de fattats af en till wan: finne gränsande lättsinnighet i afseende på utmandringens följder för dem själfwa. Om huru långt detta lättsinne sträcker fin wilja wi anföra ett bewis. För några weckor fedan infann fig hos oss ett gift par, — båda makarne ej obetydligt öfwer medelåldern men barnlösa, — för att rådfråga fig om utmandringen till Amerika. — Hwarför wiljen J utwandra? — Wi ffa wäl som alla andra gå till Amerika!, blef, swaret. — Har ni det ej bra i Swerige! — Å jo, men i Amerika sta dä wara bättre, od efter wi nu ha sält af, få sta wi wäl fara dit — Hwart i Amerika ämnar ni bege eder? — Wi ha tänkt till Brafilien, för det kostar 10 kronor mindre att komma dit, och där ffa wäl kaffet wara billigare. — Wet ni, hwar Brasilien ligger? — 7J Ame rika förftås. — — — A me . hwll---anaJa)a duldLLA Ä nun nu fnsoiu — — vTUTET—E A