ning La France en högst märklig fredsartikel, ur hwilken wi återgifwa följande: Hwartill hafwa alla de milliarder tjänat, fom wi utgifwit sedan ett haljt sekel tilbaka för att underhålla wår arme och bibehålla Algier, om ide till att gifwa oss själfwa en få falsk och öfmerdrifwen ide om mår militära styrka, att mi därpå på några weckor förlorat både Elsass och Lothringen och Strassburg och Metz och de fem miliarderna i lösen och wårt gamla rykte och wårt berättigade inflytande och hela wårt stora anseende och till och med förtroendet till of; själfwa? Låtom oss wisa of ega det djärfwa modet att ej bry oss om Tystlands rustningar mer än om de ej wore till! Lätom oss wisa oss ega det djärfwa modet att inffränta mår effektiva styrka till det jom är oundgängligen nödwändigt för att uprätt: hålla den materiella ordningen i landet! Låtom oss wisa of ega det djärfwa modet att afstå från frän den obligatorista trigstjänsten sådan den af Preussen blifwit utbildad! Låtom oss wara nog förståndiga att wara upriktiga .. låtom oss wara män af wår tid! England. I London hafwa nyligen förefoms mit åtstilliga meningsytringar med anledning däraf att parlamentet förkastat förslaget om kvinnans rösträtt. Twå särstilda sammankomster hafwa hål: lits hwarwid flera talare och talarinnor upträdde häftigt mot parlamentets konservatism. J Förenta staterna dryftas frågan om det förestående presidentwalet med alt slörre och större liflighet. Ehuru det icke kommer att försiggå förr än i början af november nästa år, hafwa redan i alla trakter af den ftora republiken hållits poli tista möten, hwarwid olika kandidater till prefidentplatsen upstälts. Ånnu synes dock intet namn hafwa framstälts som kunnat tillwinna fig allmäns nare medkänslor. Uttalandena mot prefidenten Grants tredje fan: didatur blifwa alt talrikare. Det är af intresse att erfara den ställning som presidenten Grant själf intagit till denna fråga. Han har rörande ett tredje aterwal nyligen uttas lat fig på följande sätt: Hmwad beträffar mitt återwäljande wid nästa presidentwal, få eftersträfwar jag detsamma lika så litet som jag eftersträfwade mitt första wal i november 1868. Fag will icke på minsta wis söka att inwerka på folkwiljan. Den Irågan huru många gånger en prefident bör återwäljas kan först dryftas sedan ett förslag blifwit framstäldt att göra ett tillägg till grund: lagen uti hwilket det grundlagsmessigt bestämmes, huru lange en och samma person må bekläda pres sidentwärdigheten. Till dess ett fådant tillägg blifwit antaget, är folket oförhindradt att aterwälja en president huru många gånger som helst. Och härwid måste man ihägkomma att det kaen komma tider för wårt land, då det slulle wara högst betänkligt om grundlagen förbjöde en statsschef. jom i 8 år beklädt fin befattning, att mottaga omwal. Att antaga det någon fule funna walja eller ommälja fig själf til prefident more wansinnigt. Ett dylikt antagande slulle innebära ett twifwel på wårt folks förftånd och fosterlandskarlek. Hwar och en president fan genom sitt handlingssätt mots werka sitt omwal, men ingen kan framtwinga ett såädant. För att ännu en gång uprepa hwad jag flera gånger sagt, må det tillätas mig förklara att jag hwarken är eller warit kandidat för ett återwal. Jag ämnar icke häller antaga ett sådant, för så widt — hwilket icke är troligt — omständigheter icke stulle inträffa, fom göra det till en medborgerlig pligt för mig. Om den senaste jardbäfningen i Mindre Asien skrifwes: i Jordstötarne förmärktes i synnerhet å halföns westkust oc särslildt å den trakt, där Meanderfloden utmynnar. J staden Jschilki anstäldes stora förödelser. Omkring 1 000 hus instörtade och flera C. männisfar amkaanAg GAN ATG