Sundsvalls tidning – 10 juni 1875, sida 2

Det nya svenska statslånet. Aftonblad har från säkert Hål erfarit, att fullmäktige i ritt gåldskontoret i måndags med bankirhuset von CE longer Söhne i Frankfurt om Main och t andra tysla banker od) bankirhus afslutit kontra om försäljning till dem af 4 proc. obligatione utaf nämnda lån til nominelt belopp af 20 250 00 tyffa riksmark, motswarande i z fwenskt mynt 1 millioner kronor. Priset är 951 proc. Amorte vingen stall sle på sextio år, med förbehållen rät för riksgäldskontoret att efter femton års förlop om kontoret så önslar, öka amorteringen eller slut betala hela lånet. Studentmötet. Förmiddagen den 4 juni war egnad åt mötets allwarsammare del. På föreläs ningssalar oc nationssalar dryftades en mängd ämnen, som kunna wara af någon förre? gemen. fam wigt för nordens ungdom. Det är otwifwel: aftigt en wacker tanke, ett framsteg, fom man må ite ffänta alt sitt erkännande, att då de första ftus dentmötena uptogos af mycket högröstade men ännu ofruktbara politifka kanstöperier, har detta möte på sitt program uptagit som diskussionsämne frågan om folkhögslolan. Och hwad bättre är, då de andra frågorna i allmänhet behandlas tämligen amt, utwecklar fig härwidlag ett ganska stort inlresfe. Naturligen strider man i all wänskaplighet tom de olika nordiska folkhögstolornas karaktär och lynnen, en strid, som wäl slutar få, att hwar och en behåller sin mening. Det intressantaste af förhandlingen war doktor Gödeckes föredrag om den fmenfta folkhögskolan. Efter att hafwa omnämt huru just genom den diskussion, som i detta ämne hölls under, sista ftudentmötet, talaren säwäl som mången annan ung man fick sin hela framtidsriktning bestämd, fästade han med några få ord upmärksamheten på Grundtwigs wäldiga betydelse för folkstolesaken, ehuru denne man wisserligen icke själf upträdde såsom någon lärare, men däremot werkade genom sitt ord på många snillrika män i Danmark, som ups tagit hans ideer. Redan länge hade folkhögskolan i Danmark funnits, då wärt nya statsskick inträdde och med detta uptogs äfwen från wårt folks sida folkhögstolefragan, warande den första kämpen för densamma riksdagsmannen Ola Andersson, hwilz ken utan att känna den dansta solkhögstolan utkastade en plan för en swenst sådan, gansta nära liknande Grundtwigs. En stilnad finnes dock mel: lan de dansta och de swensla folkhögstolorna. De förra ha upstått genom enskilda män af ftor bildning, hos oss däremot har skolan wäxt nerifrån och uppåt, och därifrån ha wi roten till en af egenheterna i denfamma. Wär folkhögstola har an: sett sid kunna mottaga statsbidrag, då folket å fin iida bidrar til de lärda stolorna J Danmark byser man äfwen samma åsigt men i Norge icke. Efter en kort historik öfwer de swensta solksko lorna öfwergick tal till det arbetssätt, som wid dem begagnas. Lärarne här började som barn af de danskta slolorna, d. w. f. de wille genom ordets makt allena lyfta lärjungarne; men detta lyckades ej och hindret härför låg i mårt bondestands egendomliga staplynne. Wärt folt är ett tyst, djupt kännande folk, en nation där individen är blyg, då han skall offentligen upträda och tala; det danffa folket har lätt att uttryda fig, och därför utöfwar äfwen på detsamma det lefwande ordet en stor makt. Man tog därför i Swerige efter någon tid läroboken till hjälp. Doc ej till lerläsning. utan endast att underhjälpa samtalet och meningsbytet. Den blef konturerna på den tafla, till hwilken läraren satte färg, och denna färg hade lärjungen lättare att erinra sig då han såg tons turerna. — En annan slilnad mellan Danmarks och Sweriges folkhögskolor är att, då de förra ligga i strid med universiteten, funna mi här ej begripa en sädan strid mellan dem fom arbeta för samma mål. Wåra folkhögskolor beröra endast det fom har med wära hjärtan att göra fom fenz skar. Då i de danska folkhögskolorna den nordifta mytologien är underwisningens medelpunkt, är fosterlandets historia i de swensta själfwa hjärtat af underwisningen. Religionen låres ej i de senare, men den stiner som ett dagsljus öfwer des ras arbeten. Ett företräde ha de rika dansta skolorna däri, att lärjungarne, som äro boende på ett ställe, ha ständig beröring med läraren. Men äfwen detta har sina olägenheter, och åtstilliga fördelar, t. er. wid epidemier, winnas däraf att lärjungarne, som i Swerige, bo på skilda ställen. Hr Holmberg från Lund tillade några ord om den kvinliga folkhögskolan och gjorde en mindre smickrande jämförelse mellan den swenska pensionen och denna Lördagen den 5 kl. 7 på morgonen företogs utfärden till Gamla Upsala, Danemora och. Elfkarleö på Upsala—Gefle-banan i trettioen wagnar med minst trettiotwå personer i hwardera. Några och trettio resemarstalkar förde befälet. Förfta uppe: hållet gjordes mid Samla Upjala. Där mottogos NA AFAOAHLa At on fa cc