Sundsvalls tidning – 8 juni 1875, sida 3

————— Fran utlandet. Tyskland. Man kan wäl numera anse för en afgjord sak, att de tyska anfallsplanerna på Frankrike äro för detta år instälda. Att därmed war fullt allwar för nägra weckor sedan, lider nog intet twifwel; och Europa står i stor tadfambhetsförbindelse hos Ryssland och England, fom för denna gång stäfjat den preussisla eröfringslyftnaden. Men inom pressen fortgår ännu en ftrid om berliner:regeringens politik mot Frankrike; och hwad de tyska tidningarne beträffar, framställa dessa, särdeles de regeringswänliga, förhällandet så, som hade wänskapen de båda makterna emellan aldrig warit större och Bismarck aldrig besjälad af war mare fredskärlek än just denna wår. Den ftälls ning, England härunder intagit, och det språk, fom förts af detta lands tidningsorganer, wisa emellers tid mer än tillvädligt att faran warit ganska stor och att kraftiga ansträngningar warit af nöden för att förekomma den. Här i landet will det synas, som stulle kriget ide warit tyfta folket owälkommet; ty en seger öfwer den hatade grannstaten under nuwarande förhållanden betrakias icke blott som säker, utan som tämligen lättköpt. Förklarlig blir härwid lätt den misstämning, som inom Tyskland allmänt gör sig gällande mot Storbritannien, en misstämning så mycket naturligare, som denna stat låter tydligen förstå, att den ide längre tänter med likgiltidhet åse den preussista statskonstens framfart i Europa. Men det måktiga öriket får trösta fig därmed, att det fan pårakna få mycket större sympatier bland de folk, hwilkas själfbestand hotas af det stora fredsriket i midten af wår werldsdel.