Sundsvalls tidning – 3 juni 1875, sida 2

an JÄST Zacharias Grundström, f. 1840. Stud. 1863. F. k. 1872. Ernst Mauritz Dahlin, f. 1843. Stud. 1869. F. k 1873. Jonas Fridolf Ödberg, f. 1845. Stud. 1866. F. k. 1873. Axel Nicolaus Lundström, f. 1847. Stud. 1867. F. k. 1874. Gustaf Wilhelm Bucht, f. 1848. Stud. 1866. F. k. 1873. Hampus Wilhelm Arnell, f. 1848. Stud. 1868. ;. k. 1872. Harald Lamartine Malmberg, f. 1848. Stud. 1869. F. k. 1874. Promotor mar prof. Sahlin, fom därwid höll ett tal, behandlande den frågan: Öfmerensftäms mer Platos sedelära med friftendomens? Adj. Rudins predikan hölls öfwer texten: Det mig en winning war, det hafwer jag råknat skada för Kristi stull. Ja, jag räknar det alt för skada emot den öfwerswinneliga min Herres Kristi Jesu kunskap. Jngångsspråk: Att hafwa Kristus kär, är för mer än all kunskap. Åmne: Den öfwer swinneliga kunskapen. Promotionsprogrammet inleddes af en afhandling: Om det Stoista högmodet. Upsala universitet. Af twänne pris, fom filososiska fakulteten ur fin kassa anslagit för de båda bästa gradualafhandlingarna för promotio: nen, har det mindre å 100 fr. tilldömts fil. fandidaten E. M. Dahlin, norrl. Prestvigning. Ärkebiskopen har i lördags i domfytan till prester wigt följande s. m. fandiater: til tjänftgöring i Hernösands stift: J. G Direlius, upl., I. E. Björkqwist, O. Arb: man norrl. Studentexamen har wid Upsala lyceum aflagts af Carl Ulander, fom genomgått Sundswalls lä rowerk. Han fick madra betyg, bland annat ide mindre än 5 laudatur. Nytt fartyg. I måndags afton mid 8etider utlöpte från stapeln å Hernösa arf et skeppsbyggmämaren Wagglund bygdt 3, tillhe rigt kapten H. Nordlander m. fl. Fartyget, fom erhållit namnet Albatross, kommer att tadlas såsom ffepp och mäter omfring 150 nyl:e Bygdt af furu med ekstäfwer, antages det erhålla 10 års klass. Till dess befälhafware är utsedd kapten A. D. Norlin. (H. P.) Om arbetsinställningen i Gefle skrefs i tia dagens G. P.: Strejken slutade lyckligtwis sistl. gårdagsmiddag, sedan ömsesidiga eftergifter blifz wit gjorda, oc bredgårdsarbetarne fått en för: böjning af 5 proc. De hade fom bekant, begärt 10 proc. förhöjning. Strejken började emellertidli går morgon antaga en betänkligare karaktär, i det nämligen de strejkande togo fig före att från famtlige större werkstäder och warf medtaga arbetarne, hwarigenom antalet wäxte till en ofantlig massa, hwilken fyllde hela planen utanför hotell Fenix å Stora Holmen, dit de styrde kosan. Då de unz derrättades om den af arbetsgifmarne öfmerenskomna förhöjningen, helsades denna underrättelse med tusenfaldiga hurrarop och alla tyktes wara belåtna med utgången. Hela skaran tågade därs efter genom staden under sång och hurrarop. Komna till stadsträdgården skilde sig flera ifrån hopen och återwända till fina hem. Deuflesta åter: togo redan på middagen sina arbeten. Lasarettet i Skellefteå. Sundhetskollegium, fom bewiljat lasarettsläkaren i Skellefteå d:r Aug. Wennerström tjenstledighet til den 1 september detta år, har förordnat medicine kandidaten Gust. Geethe att under tiden bestrida läkaretjensten wid lasarettet och kurhuset i nämnde stad. Konungens utländska resa är nu föremål äfwen för tyska tidningars ytranden: ÅBerliner Amtlicher Correspondent ytrar, att besöket redan till sin ytre form gifwer sig till känna såsom en sftats-aftion, od) att man är berättigad att til: lägga den politisk karakter. Det fan — fortjäts ter tidningen — för tyska riket endast wara alädjande, att öfwer hufwudet för ett beslägtadt folk, hwilket sedan generationer stätt i ett ytterst mwänkapligt förhållande til of, utan att likwäl detta förhållande förr än först helt nyligen antagit en angenämare temperatur, hos den tyjfe kejsaren aflägger ett besök, fom inför hela werlden skall för funna, att ett mera hjärtligt förhållande fortfa rande skall råda mellan de båda rifena. Den feodala Kreuz seitung låter skrifwa till fig från Stockholm: Smwenffa folket betraktar med stort deltagande konungens förestående resa och i fynnerhet hans besök i Berlin. Man känner sig här något isolerad. Drömmen om ett förenadt Skandinavien, hwilket, äfwen om det blefwe ett helt, dock icke skulle blifwa synnerligen starkt, har man nu helt och hållet öfwergifwit, och man ser sig om efter mera praktiska förbindelser. Det ogrundade och därför förwända hatet mot Tyskland och tyskarne, fom för ide få lång tid sedan rådde här, har nu fullständigt uphört. Att den nu warande fominaen har en wäsendtlia andel i denna ändrade