Sundsvalls tidning – 29 maj 1875, sida 3

därefter i den swenske officerens närwaro måste låta aflossa I kanonskott såsom swar på saluten från föregående dag. Det där är sannerligen att sila mygg! Och huru löjligt då man erinrar sig den kamel swenskarne swalde i Öresundska lotsa: frågan. Ett verksamt medel, att göra nyss fångad fist hållbar under längre tid, har nyligen blifwit patenteradt af en fransman wid namn Georges. Egendomlig naturföreteelse. I tidningen an meddelades för någon tid fedan följande upsats: Pnom Alfta sockenområde i Westra Helsingland är ett berg beläget, benämdt Wikarberget, höjande fig 960 fot öfwer hafwet. Omflutet på rinaa af: ftånd i föder och wester af Woxna elf, en biflod till Ljusnan, od) begränsadt i öster af odlad bygd med läge af omkring 350 fot öfwer haswet, famt i norr af mossar och kärrtrakter, är det fritt be läget och enstående. Dess genomslärning mid foten torde wara omkring 0,5 mil i längd oh 0,4 ibredd. i Sedan uråldriga tider gå många sägner i swang om detta Wikarberg od ännu dag göras iakttagelser därom, fom torde wara wärda någon ups märksamhet. Då wi gå att meddela några af dessa, må det tillika sägas, att de äro samlade med wars samhet och med den urftilning, fom en inom fylis kens områden obewandrad person fan wara mäts tig. Att det icke är tomt prat och barnsagor som meddelas, det answara wi för. Ifrån senare delen af höften, wanligtwis medlet af oktober månad, intill den tid, då winterlylan inträder, wanligtwis medlet af november, eller med andra ord: under den regnigaste årstiden fan man wid bergets östra sida förnimma märkeliga ting. Under hwarje annan årstid är berget tyst, och äfven wid den angifna hösttiden är det lugnt un: der förmiddagarnes lopp; men mid mörkningen och under aftonen ända till efter midnatt höres under: studom ett dån ifrån berget såsom af ett på af: ftånd affyradt kanonskott. Under jämförelsewis torra höstar förekommer detta dån sällan, men under regniga så mycket oftare. Så fortgick hösten 1874 under det dånet blott en och annan gång helt swagt förspordes. Men så mycket oftare och ljud: ligare förnams det under den särdeles regniga hör sten 1873. På en half mils afstånd hörde wi då dessa sublima serenader ur bergets innandöme. Dånen falla icke tätt på hwarandra. De hafwa stundom en, stundom flera timmars mellantid, men när det hemlighetsfulla ffottet är aflossadt, uprepas det under aftonens stilla dunkel af ekot från närmare od fjärmare höjder. Dånet åtföljes all: tid af en lindrig skakning, fom dock har föga uts sträckning. Personer fom bo på bergets öftra flutte ning hafwa meddelat att någon gång denna ffatning warit så stark, att de fruktat instörtning af deras trähus. Likwäl har ett dylikt instörtande aldrig inträffat. Men wälbhar det händt att tlipps stycken lofnat från bergwäggens utsprång, och un: der sistlidne höft hade ett dylikt klippstycke få när inslagit ena wäggen af en därwarande mindre gård. Hwad fom wållar denna företeelse må lemnas åt fackmän att förklara. Hwad menige man fär ger därom må dock äfwen anföras. En wiss sträcka af Wikarberget heter ännu i dag trolberget och witnar med sitt namn om hwad wåra förfäder tänkte om de hemlighetsfulla skotten. En annan föreställning tillhör dock nutidens folk. Då mi förs sta gången hörde det dofwa ljudet ifrån bergets inre, sporde wi en följeslagare hwad det war, och hans swar: det är smederna i Witarberget är ett uttryck för denna föreställning. Man anser nämligen att berget innehåller något mineral, fom bör komma i dagen, och att dånet är ett naturens lystringsord til företagsamma män. Om andra åter, hwilka hwarken funna gilla den förra eller den senare upfattningen, hålla före att fenomenet helt enkelt härflyter från gasutwecklingar från bergets innandöme, få är dod detta blott en wansllig hypothes. Om man får fätta tro till fam stämmiga upgifter, att under särdeles regniga hör star nagon gång högre eller lägre eldpelare med ljuslåga synts upskjuta ur bergets remnor eller wid dess fot, få gåfwe detta stöd för den framfastade hypothesen. En nårmare undersökning af förhållandet stulle dock kanske hafwa wetenstapligt intresse, och därför hafwa wi härmed welat papeka detsamma. Rekrytbildning vid husarregementet Karl XV. För någon tid sedan framkom Aftonbladet med en wacker målning af den framtida krigsbildningen i en garnison med alla fol thögftor lans goda egenstaper. I stället för att såsom under en förfluten tid demoralisera och förfäa, skall krigsbildningen blifwa ett mäktigt medel för winnande af fann medborgerlighet. Huru dana underwisningen och föredömet slulle warda, därom fan man nagot döma af följande ftildring i Framat, öfwer saker, fom kunnat tilldraga fig 2 TOR AN Å T rr or 2 2 66AÄ