Sundsvalls tidning – 25 maj 1875, sida 2

1 2 (2). PJ Om försalskaren Christie Linde berätta i Sw. Medb. Han är född i Norrland och bl wid unga är student i Upsala. För tre eller fyr är sedan slildes han ur Norrlands nation, de han tillhörde Han hade nämligen gjort sig kän för oärlighet. Dessutom hade han utfört ett be drägeri af nästan samma flag, fom det han ut förde tillika med Medin. Förhållandet är i fort het följande: Christie Linde eller Christie, fom han då endaf hette, har godt hufwud och är mycket bemwandrat i lefwande språäk. Han hade många lärjungar hwilka han underwifade i desamma. Underwis. ningen tillgick dock på få sätt, att läraren oc lärjungarne från morgon till kväll lustwandrade från källare till källare. Härunder lärde de fia att tala med tungomål — till dess tungan nekade dem sin tjänst. Detta språksällskap kallades af de ordlekande studerande — Christie och hans efters följare. Bland efterföljarne war en wid namn Holst. De öfwerenkommo att Christie skulle taga studentexamen i Holst namn. Detta fule ste i Norrköping. Christie gjorde fig dock ej den mö dan att refa dit, utan upfatte fjälf ett ftudentbetyg för Holst på ett af stadens tryckerier, där han hade någon tillfällig anställning. Med detta betyg begaf fig Holst, fålunda själf bedragen på lätt och wis, upp till Norrland och erhöll en pre dikokondition. Sweket blef snart uptäkt; Holst ställdes för rätta och fick twå års fängelse. Christie begaf fig i god tid undan, han afreste öfwer Norge till Amerika. Där lär han ha warit med arbetare i en Chicagotidning. Från Amerika återkom ban förlidet är och hette då Linde. Kaka söker maka: han sammanträffade med Medin. Hwad streck de utfört, är kändt. Från Östersund skrifwes i J. T.: Den ors kanlika nordwestra storm, som tog fin början nats ten till vingftdagen, hwarunder snöblandadt regn föll till ymnighet, dref bort isen i fundet mid ftaden få, att annandag pingst ingen is härifrån war synlig. Jsen på Storsjön matades af stormen frän westra landet så långt att en bred öpning wid detta bildades; på Undromslandet upskjöts isen till, såsom det säges, en höjd af ungefär 30 fot. Sedermera inträffande ostliga windar ha återfört Storsjöns is westerut; och dessa ha mäktat förgöra honom med tillhjelp af det myckna regn, som erhållits under weckan. I Piteå har fråga upstätt om inrättande af en slöjdstola. — Regn och stark bläst ha i en hast gjort sjärdarne isfria. Telje tokar — i Piteå. Härom läses i Norr bottens Posten: När man om wåren icke längre behöfwer aatlyktorna, nedtagas de och sättas i fommarkvarter, till def de åter om höften skola med fitt matta sken leda wära fjät För att bespara sig mödan att resa upp en stege — det wore ju ett fasligt beswär — har man i en af lyktpålarne uphängt en sten, som skall draga snöret ned till marken — i höst Under sommaren skall han hänga som ett spektatel i den galgformiga pålen, (i hörs net wid gamla Spruthusplanen), ifall ban ice rams lar ned, i bästa fall utan att träffa någon förbise passerande. Till primus och ultimus, hedersrummen, wid den stundande fil. doktorspromotionen i Upsala äro utsedde docenten Å. G. Ekstrand, småländing och kandidaten M. F. Lundgren, göteborgare, 23. årig, student 1870. Studentmötet. Ifrån Helsingfors studenter har nu swar ingått, att de med glädje och tadsamhet mottaga inbjudningen till det allmänna notz diska studentmötet i Upsala. Upsaliensarne kunna således n ed tillfredsställelse säga, att deras inbjuds uing på alla Håll blifwit mottagen med warmt intresse. Wi hafwa redan omnämnt, att ftudenttåget blifwit inbjudet till frukost wid Dannemora. Man lärer önska utsträcka färden norrut ända til Dalelfwen, od egaren af Skutskär, grosshandlaren H. R. Astrup har, underrättad därom, tilfännagifwit att Laxön, en härlig plats mid Clffarlebys fallen, skall på bästa sätt städas och ordnas för tågets mottagande. Dessutom lärer han låtit weta, att laxar äro naturprodukter på ön och att en fä lla rödt win och en dito pounsch där finnes. Till studentmötet i Upsala har qrosshandl. Severin Axell tecknat ett bidrag af 500 kronor. Orebro läns solkhögskoleförening hade i onsdags sitt årssammamträde under frih. Leijon)jelms ordförandeskap. Föreningen beslöt, att räntan af stolans byg: nadsfond slulle anwändas till inköp af utlottade aktier i bygnadsbolaget, under det skolan däremot de ffulle med själiwa fonden ingå i bygnadsattiebolaget, utan infätta den jamma i någon bant. Wid öfwerläggningen om folkhögstoleföreningens förhållande till bygnadsbolaget, beslöt föreningen att godkänna de föreslagna grunderna för föreningens samfärdsel med bolaget; att updraga åt stolstyrelsen att trycka ftadges förflaget och listorna, fringfända dessa till fommunalftämmoordförandenet och till enslilda personer amt att på lämplig tid sammankalla aktietecknarne och folkhögskoleföreningen.