Sundsvalls tidning – 25 maj 1875, sida 2

ev 3 2 Å)UBSDATH d. 25 Maj. J onsdags antogs af riksdagens bäda kamra ett af lagutskottet, med anledning af ett inom först kammaren utaf hr W. Sträle wäckt motion, ur gjordt förslag til förordning angående fparban ker. Med hänseende till sakens wigt torde de böra redogöras för hufwudgrunderna i detta för slag, som såkerligen snart warder af k. mit stad fästadt. Se här ett sammandrag: Först och främst bör almänheten sättas i til fälle att lättare an hittills fjälf bedöma, huruwide sparbankerna äro förtjänta af det förtroende, den lemnas, för hwilket ändamäl förestrift meddela: därom, att, sparbannkernas itadgar, för teckningar å deras hufwudmän ocl sstyrelseledamöter samt fullständige revisionsberättelser warda på än damälsenligt sätt offentliggjorda At k. m:ts bfhde öfwerlemnas att waka öfwer fullgörandet få wäl häraf, fom af öfriga till al: månhetens säkerhet meddelade föreftrifter, för hwil: fet ändamål k. m:ts bfyde eger att själf eder ages nom ombud, där fådant anses nödigt, taga kännedom om sparbanks fällning i hela dess widd oh meddela erforderliga före skrifter. Då insättares fördel och framför alt säkerhet bör hufwudsakligen, om ej uteslutande, utgöra föremålet för sparbankernas werksamhet, men all utlåningsrörelse, äfwen den bäst skötta, fan medföra förluster, stall all winst, som rörelsen lemnar ingå i en reservfond för betäckande af fådana förluster; först när denna reservfond upgår till högre belopp, än fom, äfwen i olydligafte fall, fan anses tillradlig för berörda behof, eller sedan sparbank uphört och dess stuld blifwit godtgjord, må möjligen befintligt öfwersltott för särskilda, almäns nyttiga ändamal anwändas. Därest någon fpars banks tillgångar komme att i anmärkningswärd mån understiga dess slulder, och förhållandet genom offentliga redogörelser eller annorledes mar: der kändt, blefwe den gifna följden häraf att förtroendet till sparbankens wederhaftighet uphör och insättare stynda att, så fort ske kan, uttaga sina insatta medel. Därför och på det att alla fordringsegare må få lika rått, stall fparbanten, få fort brist förefinnes, afbryta fin rörelse och ftällas under utredning. De olägenheter, fom häri genom upkomma. äro af ringa betydelse i jämför relse med dem, fom af rörelsens fortfättande kunna upjtå. För bedömande af förwaltares anfwarig: bet för de i sparbant infatta medel, lemnar nu gällande lag ide någon egen winst utan endaft det almänna bäfta bör denna answarighet, därest gifna söreslrifter behörigen iakttages, bestämmas efter de grunder, som för sysslomän i almäns het enligt 18 fap. i Handelsbanken gälla. Det kan ide undgå att märkas, hurusom grund: satsen om offentlighet för dessa inrättningar wine nit en lysande seger.