Jr vv östdlt dtsttutga PREV !7 ?b ÖP ningar på falska anwisningar. Penningoch affärsställningen i utlandet. Den förflutna weckan medförde ide någon förän bring i de merkantila förhållandena. Öfweralt råder matthet, brist på förtroende och brist på spekulation; telegrammerna variera öfwer de gamla temata; affärslöshet, alldeles affärslöst, flau, wadlande o. s. w. — förtroendet är och förblifwer borta, allmänheten följer icke med; den har gjort alt för bittra erfarenheter, och den upköper hällre räntebärande statsobligationer eller ha fina pens ningar disponibla i bankerna — än wåga dem i industriela företag. Kurserna hafwa för den ftull under de senare dagarne åter warit i jämnt ned gående, och denna gången har denna rörelje fyns barligen utgått från Paris. Under det att sälunda spekulationen kämpar förtwifladt på Parisbörsen och stora summor förloras på ett dygn, är til ständet utanför börsen mycket lofwande i Frankrike och rentes äro oaktadt spekulationspapperens fall, nästan högre. Samma sak gäller om de tyska börserna, räntebärande papper hålla fig i högt wärde och äro efterfrågade, under det att alla flags aktier, med undantag af fom solida kända bankers, äro i ständigt nedgående Engelska bankens mwedos rapport är ide synnerligen gynsam; reservens förhållande till stulderna ha nedgått med 3 proc. och och penningar hafwa warit få efterfrågade, att det endast undantagswis diftonteras under bankräntan i den öpna marknaden; men stor guldtillförsel mäns tas, och då man ide antager att denna ffall blifwa exporterad till Tystland, få finnes det ingen ut: sigt till att räntan slall höjas under den närmare framtiden. Penningtillgängen är öfwer alt riklig. Från Norge. De utförligafte förhandlingar, fom under sista tiden egt rum i stortinget, woro de fom rörde fig om den kommunala och ftatsborgerliga rösträttens utwidgning, en fråga fom i nära ett fjärdedels århundrade har ftått på dag: ordningen, med fom hittills har warit omöjlig att få löst, lika fom utfigterna till, att detta slall funna ste på ett någorlunda tillfredsställande fätt, synas mer aflägsna än någonsin. Då grundlas gen 1814 upstälde wilkoren för den statsborgerliga rösträtten, sledde det genom en upräkning af de olika grupper eller klasser, af hwilka samhället den tiden bestod. På samma gäng de ursprungligen woro mycket omjattande, blefwo dessa stadganden naturligtwis, alt eftersom nya samhällsgrupper kommo till, alt snäfware, så att ett stort antal ekonomistt oberoende statsborgare kommo att stå utanför dem. Det är saärslildt under de sista sju åren, fom man oaflåtligt arbetat på att få detta missförhållande rättadt, men olyckligtwis ide tunnat ernå enighet med afseende på fättet huru det bör sle. Man har sådant hänseende föreslagit tre wägar: antingen så, att alla skattdragande, som i tre på hwarandra följande år erlagt skatt, blifwa röstberättigade; eller få, att en wiss census fastställes fom wilkor för rösträtt; eller slutligen för det tredje så, att grundlagens upräkning af de slilda röstberättigade samhällsklasserna fuppleras. Wid sidan däraf hafwa också åtslilliga andra åtgärder förordats, såsom att införa en graderad röstskala, att medgifwa almän rösträtt, men på samma gång ombilda representationen i riktning åt twåkammarsystemet, något fom i synnerhet fun: nit en ifrig målsman representanten för Sriftiania, professor Aschehoug. Också i år fit samma utgång fom tillförene: intet af de många förflas gen wann ens entel majoritet, oh för att något likwäl stulle göras grep man till den utwägen att tillsätta en särstild ftortingsfomite för utarbetande af nya förslag, hwarigenom möjligen en fompromiss kan komma till ständ — ehuru sannolikheten därför wisserl igen är ganska ringa. Ett förslag om att hänsljuta saken til regerigen, med anhål: lan om att hon wille utarbeta nya förslag, förta stades med majoritet. Saken kan nu ide komma före till ny behandling för än efter nya almänna wal. Emellertid kommer då utan twifmwel röft: rättsfrågan att befinna fig i en helt annan ftälning. Sjöförsäkring. Engelska regeringen har, fom kändt, tillsatt en nämnd för att utarbeta en lag, genom hwilken kontroll skulle hållas å sjögående fartyg, och utsändandet af sjöodugliga sådana kunna werksamt hindras. Denna nämnd har mydetfysfelfatt fig med lagarne rörande fjöförfäkfringsmär sendet, hwilka på det närmaste röra detta ämne, och har senast i en hemställan till regeringen förordat, att man borde söka i förening med öfriga nationer få de närwarande sjöförsäkringslagarne genomsedda och ändrade samt åftadfomma en fullständig och hos alla folk likalydande lag i ämnet. Till förberedande af denna åtgärd föreflär nämns den, att regeringen skall genom fina ombud i utlandet inhemta kännedom om de olika staternas lagar och bruk i detta hänseende, samt upställer för detta ändamål en följd frågor, fom ombuden skola befwara. vigtigt hushållsrön. J Bulletine des Halles förordas att man bör låta hafren ligga någon tid i watten förr än man fordrar med den samma, hwarigenom det har wisat sig att man kan bespara en tredjedel af rationen til en häst. Hästar hbmil