Sundsvalls tidning – 18 maj 1875, sida 2

Folkhögskolfrågan lär förekomma wid årete studentmöte i Upsala och torde komma att inledas med ett föredrag af doktor P. A Gödecke. Tullkammaren i wår goda grannstad Hu dikswall slildras fålunda af en infändare i stadens tidning: Belägenheten är få godt fom i en uthus bygnad od) på en bakgård dit man i regnwäder får wada öfwer breda pölar och fotsdjup dy, och när man ändtligen praktiserat fig in genom en lucka på ett bristfälligt plant, och kommer förbi några inga lunda wälluktande uthus, samt efter att hafwa tittat in i ett kök och en bryggstuga hwilkas dör rar man måste passera oc) fom mycket wäl funna antagas wara själfwa tullkammarens då någon ffylt på en lucka genom hwilken man slutligen fan komma in i ämbetsrummen icke finnes, få, om man klifwer mycket försigtigt upför ett par ojämna trappsteg, kommer man ändtligen in i någonting liknande en oordentligt inredd kajuta på ett mins dre fartyg, hwarifrån man dock har att ytterligare tafwa fig upp för en windeltrappa till det egen t liga ämbetsvummet där man omfider fan få fitt ärende uträttadt om man ide dessförinnan ramlat baklänges utför det Hål genom hwilket man fommit upp och omtring Hwilfet intet stängsel eler skrank finnes. Professor Nordenskiöld bar, efter en fort wistelse i Göteborg, afrest til Christiania, för att där träffa åtftiliga förberedelser för den mwetenftapliga expedition till Novaja Zembla, fom han denna sommar stall företaga. Från Christiania begifwer fig hr Nordensliöld til London i ända: mål att studera den under nordwestpassagens ups tätare Mac Clintocks ledning företagna och enligt de engelska tidningarnas slildringar mönstergilla utrustningen af de skepp, som skola deltaga i den af britiska regeringen anordnade polar-expeditionenFrån Snaland afreser Hr N. til Trondhjem och Tromsö, där han den 1 juni skall inskeppa fig till Novaja Zembla Hyllning. I onsdags fl half 10 f. m. fam: lades å militärsällskapets Total 30 a 40 ledamöter af riksdagens Andra fammare, hufwudfatligen tillhörande centern, för att upwakta afgående ftatsrådet Bergström. Grefwe Björnstjerna tolkade i ett anslående föredrag de upwaktandes erkännande af de stora förtjänster, hr Bergström inlagt såsom schef för civildepartementet. Hr Bergström tackade under tydlig rörelse för denna hyllning. Norra stambanan. I Aftonbladet står följaude märkliga artikel att läsa: Enligt hwad wi erfara, börjar den tanke, som uttalades wid remissen från första kammaren af k. m:ts proposition om fastställande af sträckningen för de delar af norrländsla järnwägarne, hwilkas riktning hittills ej blifwit bestämd, winna mer och mer genklang, att man nämligen, inför faran att nu fatta ett öfweriladt beslut, hällre må taga sig någon betänketid. Mot ett sådant upslof anföres wisserligen i den k. propositionen, fom är beslutad den 27 nyss förlidne april, att foftnader och olä genbeter däraf Mulle blifva en följd, i hwilket afseende hr civilministern åberopar en af schefen för järnwägsbygnadsstyrelsen afgifwen promemos ria om planen för järnwägsarbetenas bedrifwande. Häraf inhemtas, att utförandet af de ide omtmis stade sträckningarna fordrar större kostnad, än de för detta och nästa år bewiljade anslag, och att det så till wida ej hastar med fastställande af de ännu omtwistade delarne. Men då för färdigbyggande af 8,, mil årligen och norra stambanans mellan Storwik och rifsgränfen fullbordan år 1880 det är nödigt att fördela arbetet på twå arbetsdistrikt — det ena innefattande den upåtgående banan från Storwik, det andra twärbanan från Torpshammar — möter den omftändiaheten, att å den senare något arbete ej fan påbörjas, innan riktningen warder bestämd, medan å den förra där remot finnes en ide omtwistad sträckning af mer än 14 mil. Ett upskof till nästa riksdag slulle därför med ett år fördröja planens fullbordan, utom att det komme att rubba redan widtagna anordningar. Wi nefe ej, att ett år kortare tid för planens fullbordan må ega sin betydelse, men en särdeles afgörande wigt funna wi ej tillerkänna denna omständighet i en sak, där ej blott meningarna ännu stå få sliljaktiga bland norrländingarne — ty det lära de måhända förblifwa — utan där oc mars joriteten af dem, fom ffola i ämnet besluta, ännu haft få ringa anledning oc tillfälle att intränga i och noga pröfwa frågan, och där ett nu fattadt olämpligt beslut stulle leda till ouprättelig ffada. För närwarande, då en wecka återftår af rifsdagstiden, saknas ej blott tid, utan äfwen, under den oundwikliga trötthet, fom inställer fig mot de fyra riksdagsmånadernas slut, tillräcklig håg och arbetstraft för en uttömmande granskning af ämnet. Man har redan fett beslut fattas i första famma ren med 29 röster mot 21 (summa 50 af fannma rens 130 ledamöter), och äfwen i den andra ha man funnit rätt glest befatta bänkar. Under Jå