Article Image
öv ITU. ALS UL ILUUIL Tfurt IVA Öätttttct UL dan själfwe den latinske professorn i Lund (hr EP i polemiken mot doktor Kahl nödgades medgifwe obehöfligheten af latinstrifning od) dock fan en fiwenf! regering än i dag hålla på något dylikt! A. Bl. afslutar fin artilel i ämnet fålunda: 2J stället för att fe Llatinet maka åt fig är det i själfwa werket detta man wunnit för det wådliga priset af de tre tyska klasser, fom numera utgöra elementarunderwisningens grundwal, ett pris, hwilket blir få mycket högre och wädligare, fom — i strid med hwad riksdagen hade all an ledning att med wisshet påräkna — den åt mos dersmålet i samma tre klasser anmwifade tid blifwit mera begränsad, och fåledes den däraf påräkneliga motwigt mot tyskans förderfliga inflytelser mindre än hwad fom officiöst upgafs wara mweders börandes afsigt på den tid, då man agiterade för den k. propositionen af d. 30 jan. 1873. Varning. I A. B. läses: Under de fenas ste dagarna har å ett oh annat ftälle i handeln förekommit, att tyska 20:-rifsmartfsftyden lemnats i stället för 20 kr. Oaktadt hwad hittils på detta sätt utwexlats sannolikt skett genom misstag torde allmänhetens upmärksamhet härpå böra fässas, då badiska, wärtembergska, baierska och sachsista guld: mynten hafwa ett i det närmaste lika utseende — i likhet med de ofwan anförda tyska — med wåra (eller de norska och danska 20-Eronorna), bwarigenom misstag, oftare än hittils, och möjligen äfs wen bedrägerier funna ske. Samtliga de tyska mynten gälla, i rundt tal, 2 fr. mindre än de ffandinaviska guldmynten å 20 fr. Misstag funna lätt undwikas, om man granskar myntets pregel. Försvarsuiskottets utlåtande. (Forts. fr. föreg. n:r). Då de af utstottet nu antydda huf: wudgrunder för en ny härordning så wäsentligt skilja sig från dem, på hwilka k. m:ts förslag till härordning är bygdt, har det icke kunnat undfalla uiskottet att den förswarsstyrka fom k. m:ts här ordningsförslag afser att upställa ide genom tils lämpningen af dessa ofwan antydda hufmudgrunder allena slall funna winnas, och det enda, ehuru tillika ytterst wigriga ffälet, fom detta oaktadt för: mått utskottet att tillstyrka antagandet af dessa grunder, har warit att de innehålla en fann tillämp: ning af wärnepligtstiden. Utslottet har emellertid från annat Håll mast söka återwinna den fasthet i härordningen och den hällning i det hela, fom ger nom minskad krigsbildning för samtlige wärnpligs tige i någon mån slulle gå förlorad. Detta har endast kunnat sle genom att införa i hären ett ftöde jande element af ett antal längre tjänande, eller kadersoldater. Dessa, hwilka enligt 1873 års rifss dags, ofwan anförda, skrifwelse, företrädeswis borde tilldelas specialwapnen, komme tillika att ersätta de eliter, hwilka i k. m:ts förslag till lag om här ordningen äro afsedda att lemna tillgång till uns derbefälets rekrytering Genom lottningens undan: skjjutande, få långt fom ofwan blifwit antydt, torde det nämligen endast i sällsyntare fall wara att ans taga, det ynglingar, tillhörande de mera wälmående klasserna af samhället oh sålunda representerande den mer eller mindre odlade intelligensen bland de wärnepligtige, skola funna tagas i anfpråt för den längre öfningen. Desfa ynglingar äro emellertid den själfstrifna rekrytkontingent, ur hwilken det wore önstligt att härens befäl måtte komma att utgå. J en ten wärnepligtshär, där hären i själfwa werket endast är folket i wapen och där den bildade får i samma led fom den mindre bildade, synes bet wara med det helas fördel mest öfmwerensftämnande, att den förre söker utbilda sig till befäl. Då emellertid denna fördel, af skäl, som förut äro nämda, måst lemnas å sido, har utskottet, på samma gång fom det welat stärka förswaret i def helhet genom att öka antalet af längre tjänande soldater, ärslildt hwad specialwapnen widkommer, ansett att e i k. m:ts förslag till härordning omnämda 4 564 liter borde ökas till ungefär dudbla antalet eller 1000, bland hwilka, för att öka lättheten af deras mskaffning och tillgången på lämplige underbefälsunnen, underärige mellan 18 och 21 år slnlle funna ntagas till ett antal of högst 10 proc. af den första inieklassen. Utskottet hemställer alt så: 2:0) att ritsdagen må i underdånig skrifwelse nhålla, att k. m:t täcktes taga frågan om ny här: rdning under förnyad ompröfning, samt för en ommande riksdag i berörda hänfeende framlägga tt förslag, bygdt på följande grunder: a) att öfningstiden för de wärnpligtige war er olika; GÖB b) att öfningstiden för de längre öfwade beftämtes till ett år, däri inräknadt twå års repetitionsningar; c) att öfningstiden för dem, fom böra undergå n fortare öfningen, bestämmes til 90 dagar, förelade på tre år med 42 dagar under det första et och 24 dagar under hwartdera af de twä näst irpå följande, med undantag för rytteriet, wid viltet wapen hela denna öfningstid bör förläggas I första året; . d) att till den längre öfningens undergående ljwa antalet wärnpligtige inom liniens första oklass stall funna uttagas, dock med iakttagande traf, att ej inom något utskrifningsområde må unA Aaonnivnr fattninar uUttaang stäroa vo

15 maj 1875, sida 3

Thumbnail