Sundsvalls tidning – 13 maj 1875, sida 3

Ullllitl JUTTM obestul. Efter votering med 78 röster mot 34 bifölls första punkten och utan votering och på förslag af br v Ehrenheim den andra. Konungen od) drottningen af Swerige wäntas, enligt danffa tidningar, til Köpenhamns redd med en effader från Helsingborg den 25 dennes tl. 3 —4 på e. m. Den 27 på e. m. kl. 5—6 eger af resan rum med ertra tåg til Korsör. — Enligt telegram genom Reuters byrå fom mer en stor revy att hållas med garnisonen i Ber: lin under konungens besök därstädes. Professor Nordenskiöld afreste från Stodholm i måndags afton. Efter ett kort besök i London begifwer han sig till Norge för att från Tromsö anträda den färd till Novaja Semlja och Karissa hafwet, hwars plan wi förut meddelat. (A. B.) Sångerskan Märtha Erickson har nu återkommit til Stockholm från Paris. Hon torde möjligen komma att konsertera i Gefle och någon annan norrländskt stad. Från Luleå skrefs i fredags: Wåren, fom mv der april endast war en winterns gengångare, har med denna månads ingång intvädt i annat skede. Dagarna hafwa utmärkts genom 8 12 graders wärme i skuggan, och nattfrosterna betydligt aftagit i styrka. Under dylika omständigheter torde wäl de tunna snödrifworna snart gräta bort sitt kyliga lif; men de alnstjocka isarne lära wäl däremot knappast funna bringas till blödighet af några mer eller mindre skarpa solblickar allenast. Bankirfirman Gedalias passiva upgår til 1.500 000 kr., af hwilka !), million utgör Intedsningåe garanti-aftiebolagets i Göteborgs fordran och 350 000 konseljpresidenten Fonnesbecks. Kreditorerna tros funna erhålla 25 procents utdelning. Försvarsutskottets utlåtande. (Forts. fr föreg. n:r). Enligt hwad i i det föregående anförts, måste de wärnpligtige på samma gång fom de äro ffyldige att i händelse af krig utgå til fäderneslandets förswar, äfwen mwara pligtige att i fredstid undergå krigsbildning och den enda åtftilnad fom dem emellan skulle komma att finnas woro utsträckningen af tiden för denna krigsbildning. Denna utsträckning är det fom i ytterita nödfall ffulle bestämmas genom lottning, hwilket uttags ningssatt är det enda rättwisa fom utskottet i detta fall kunnat utfinna. Nar lega och friköp icke tilstädjas kan nämligen den utlottade, ware sig han är rit eller fattig, lika litet undgå det gifna utslaget, och om än lottningen, då densamma afser att uttaga en yngling till kriget, för att låta hans kamrater kvarblifwa i hemmet fan få ett sten af orättwifa torde, enligt utstottets asigt, detta slen komma att helt och hållet förjwinna, då insatsen, hwarom lottningen eger rum, ide galler fryldigheten för någon att i förfta hand offra fitt lif, utan endast pligten för dem att, i stället för en kortare och mindre fullständig öfning, mottaga en längre och mera omsorgsfull krigsbildning, hwilken bör sätta dem i stand att med förtröstan till förwärfwad mana i wapnens bruk funna gå fienden till mötes. Det har slutligen för utstottet warit få mydet lättare att i detta fall förorda lottning, som detta uttagningssätt har härd för fig i wart land 3 k. m:ts kungörelse angående den allmänna bemwäs ringen 1860, 15 mom. 2, heter det nämligen: Antalet af dem, hwilka mid mönftringarne må erhålla tillåtelse att fålunda befria fig fran mwapens öfning, får likwål inom hwarje mönstringsdistrikt ide öfwerstiga hälften af de för året approberade bewäringsslyldige. Anmäla fig flera än halfwa antalet till winnande af dylit befrielse, bestämmes genom lottning hwilka inom nämda antal stola befrielsen åtnjuta. FI detta fall stulle lottningen gälla rättigheten att mot wiss penmngsumma undgå wapenöfning, enligt utifottets förflag stulle lottningen gälla styldigheten att mot wiss ersattning undergå en något längre wapenöfning än den fom för flertalet är bestänid. Utstottet har emellertid, för att ide wäcka till lif de fördomar mot detta uttagningsjätt i almäns bet, som möjligen ännu torde finnas i landet, icke ansett sig kunna utsträcka lottningen ända därhån, att möjligen upstående brist i det antal som kan uttagas för undergående af den längre öfningen slulle helt och hållet fyllas genom lottning. Först om antalet af friwillige under de första tio ären, sedan en på dessa grunder uprättad härordning trädt i gällande kraft — ide upgar till ett belopp, motswarande en tredjedel af första ärsklassen och — under därpå följande tio år — till twå jemtedelar, har utffottet ansett att lottning bör ega rum till syllande af nämda belopp, således i förka fallet till en tredjedel och i det fenare till twå fems tedelar af första årsklassen. Widare har utstottet af samma släl ansett att de wärnpligtige, som komma att utlottas till långre krigsbildning, böra komma i åtnjutande af en lämplig godtgörelse i penningar, hwilken utstottet antager böra utgöra hälften af den ersättning som enligt ofwan antydda guns der bör tomma de friwillige till del, samt till jlut för att öfa tilgången på friwillige och på samma gång få mycket fom möjligt minsta sannolikheten af lottning, ansett att de friwilliges antagande