Bref från Jämtland Jämtland fifta april 1875. WBåren är fommen och folen ger oss en ala: dare blid, fast windarne ännu en och annan gång tränga fig in på benen! Slädföret på landbacken är nåstan förswunnet, men på sjöarne är det så mycket bättre, hwadan desja flitigt anlitas och mest af alla Storsjön. som på sitt tlingande före bjuder sina talrika strandboer på färd åt Residensstaden, där man följer hwad fom införes od) fös per hwad fom behöfwes Alt detta är naturligt. Helt naturligt — säger Jämtlands tidning — går man här i Östersund och def närmaste oms gifning i wäntande dagar, att frän wederbörande så höra nägot utlåtande om järnwägens riktning och detta — tyder inf. — fast man hör onaturs liga rykten om densamma. Jämtlandstidningen har nu slutat att tala om fnöförhållanden? i Meraker och detta äfwen helt naturligt sedan snön börjar smälta bort, men i dess ställe gifwit hr Brun od) hans 19 med:petitionärer en liten uptuktelse för utspridande af tlent ryckte om Jämtland, och detta med rätta. Sedan Fämtarne i petitionen fått se huru uselt Jämtland war så blefwo de helt naturligt litet modfällda, men jag erinrade ju i mitt förra bref att Stugun war här — od) nu ba både jämtarne od) tidningen fått mod! Den förutnämnda rättegången mot majoren och riddaren Fahlstedt är upsjjuten till längt fram på sommaren, od) nu får man i de s. k. bättre kret. sarne ej höra annat, än huru nedrigt od) ojörslämt det war att anställa rättegång emot den hygglige majoren, fom, få låter det, ifall gå re: nad ur och blifwa högt upsatt efter striden. Se här nägra närmare uplysningar om denna rättegång. Redan den 17 november 1873 inlemnades rotes hållarnes första klagostrift mot hr major Fahlstedt till t: befhde i Östersund, men då denna, fom like wäl den 26 samma månad infändes til hr genes ralbefälhafwaren och kommendören C. G. Lindes creutz för widtagande af wederbörlig åtgärd, icke föranledde någon sådan, ingasfs den undra til ju: titieombudsmannen den 26 maj sistlidet år, och lutligen, sedan hr major Fahlstedt den 28 mars örlidet är inkommit til krigshofrätten med en örswarsstrift samt krigsrättens första sammanträde den 24 augusti samma år blifmit hållet, ingingo rotehållarne den 10 november famma år til frigåjofrätten med fin tredje klagoslrift 5 fin ganska utförliga förswarsskrift til frigs)ofrätten har hr major Fabljtedt sökt wederlägga De gjorda beskyllningarne, hwilka han alla bestred. Wid krigsrättens första sammanträde den 24 iug. förlidet år widhöllo angifwarne sin antlas zelse mot majoren Fahlstedt för följande tjänstefel; I:o att under kårens tåg till Norge under sistidet ärs sommar (1873), då majoren Fahlstedt jänstgjorde sasom kärbefalhafware, hafwa warit af tarka drycker öfwerlastad; 2:o att likaledes under nämnde tåg hafwa ober örigen betungat trossen genom att låta fältjägaen Swen Waglins packning m. m. därå föras; 3:o att under jamma tåg låta manskapet en dag Norge mwara utan proviant od) swälta; samt 4:o att genom brutal behandling; i allmänhet f manffapet förswara rotehällares totevingsityl: ighet. Håradsrätten kunde ide heller nu göra något t målet mot kyrkoherden i Owiken, emedan Sunds etskollegium ice afgifwet af häradsrätten inforradt yttrande om kyrkoherdens sjukdom. För att itt funna bedöma sjukdomen, borde någon af le: amöterna i follegiet tomma hit för att få tilringa en afton i fällftap med kyrkoherden och ågra andra, då hans fjutdom wanligen ter fig bes mnerligast, emedan när andra dricka 1 a 2 todvar, herden inmundigar dubbelt jå många. Nog såste en sådan sjukdom wara farlig och tarfwa ar hjälp. Ryktet fäger att handlingarne i mår t komma att underftällas hr jujtitieombudsmans en; fa då je om alla sjuka delar i fafen funna tas. Något presterligt sjukt i en annan fak förekom winter före och wid ett prestwal, då den ofofterndffta stiftelsens och fromleriets män och fun nie