Dessutom anmärka gode männen, att flera poster å tillsammans 52 246 kr. 63 öre, som kassakonto emottagit, ide finnas antecknade; att åtslilliga utbetalningar å sammanlagdt 96 673 tr. 32 öre blifwit kassakonto twänne gånger godtgjorda; hwarjämte för en af P. J. Bouvin accepterad tratta (som blifwit protesterad) ej häller uptagits 10 515 kr. 72 öre. Däremot har kassakonto icke blifwit godtgjordt för ett mot inteckning lemnadt lån å 5 000 kr., hwarigenom således wisar fig en fasfabrist å 154 435 kr. 67 öre. Slutligen säga gode männen fig ide funna underlåta att framhålla, det gäldenärerna gjort fig slyldiga till grof wärdslöshet mot fina borgenärer Borgerligt äktenskap. En dalkarl och en fulla, båda från Hanfjö i Orfa ha inför fronofogden i orten ingått borgerligt äktenstap, det första fom hittills egt rum i Dalarne. . Fortsättande af statens järvägsbygnader J den framställning angående fortsättningen och utwidgningen af statens stambanebygnader, som i lördags aflemnades föreslår k. m:t riksdagen: antingen att den år 1873 beslutade twärbanan, hwilken afser att tiljammans med Sundswalls — Torpshammars banan och en norst järnwäg mellan Trondhjem oc riksgränsen sammanbinda Botten hafwet och Westerhafwet, må, hwad angår den hittills stridiga sträckningen, dragas från Torps hammar westerut til Inge och därifrån i nord: westlig riktning öfwer Gällösundet och Östersund till Nässtott; att den upåtgående stambanan, få widt fråga är om dess hittills obestämda riktning, må sträckas från Hybo öfwer Wälje til Ånge, samt att därjämte må byggas en järnwäg från Gällösundet i nordostlig riktning til Håsjö; eller oc, i händelse denna framställning icke i allo af riksdagen bifalles, att den utgående ftams banan må dragas från Hybo öfwer Wälje till Torps: hammar samt twärbanan från Torpshammar öfwer Håsjö, Dusnäswiken och Österjund til Näskott. Ministerkrisen. Man omtalar, säger Dag. Nyh., nu att äfwen statsrådet Bergström ämnar beftämdt lemna fin plats i följd af den utgång frågan om kommerskollegium od def anslag dels fått inom kamrarne od) dels fan motses få mid slutlig gemensam omröftning. Rykteswis förfvörs jes att efterträdare är funnen säwäl åt honom iom åt juftities och finansministrarne. Och enär konungen omkring den 22 maj skall anträda fin utrifes resa, så ligger däri en säker borgen för att landet före nämda dag skall ändtligen blifwa för: sedt med en fullständig och säker regering. Försvarsutskottet lärer nu hafwa hunnit så långt med fina öfwerläggningar, att det icke återstår mera, än att formulera sista strofen, gemenligen kallad flämmen, af utlåtandet samt för reservanterna att frriftligen redogöra för fina från flertalets sliljaktiga åsigter. I sammansatt statsoch lagutskott har afstyrkts hr Åstrands förslag att järnwägsarbetare slulle ställas under krigslagen, tillhållas att bewista söndagsskolor m. m. men tillstyrkts hr C. A Lars: sons om att riksgäldskontorets odisponerade mer del slulle förräntas af riksbanken. Att riksdagens sammanvaro troligen för: länges öfwer pingsthelgen wållas, bland annat däraf, att lagutftottet ännu ide inkommit med sitt betänkande öfwer de k. förslagen om lagfart, ins teckning m. m. Utrikes departementet. K. m:t har beslutat att den för swenska fartyg inom Londons tonfulsdistrikt utgående afgift skall i engelskt mynt bes räknas efter en fast kurs af 18 kronor för I pund sterl; att, med tillämpning af denna fursberäkfning, afgisten af 12 öre per swår läst eller 663100 öre per ton för segelfartyg och 44410, öre per ton för ångfartyg, skall i engelskt mynt utgöra 3100 Penny per ton för segelfartyg od) 62100 penny per ton för ångfartyg; äfwensom att i slutsumman för hwarje fartyg den bråkdel fom upgår till eller öfwer: stiger en half penny skall räknas för en hel, men däremot ringare bråkdelar ide beräknas. En dag i riksdagens andra kammare. (Utdrag ur ett bref till tidningen Kalmar). (fortf fr. förra numret). Ru war det Casparssons tur att tillintetgöra det intryck, som Carl Jfwarsson framkallat, liksom förut den senare sökt ostadliggöra Kolmodin och denne i sin ordning grefwe Posse. Ty som man lätt finner, hade talarne, säkerligen ide utan be a TA Er en bekännelse i de mest gväfvanda ardalag Ach