Sundsvalls tidning – 1 maj 1875, sida 3

Braän utlandet. Frankrike. 3 anledning af de nyligen i oms lopp warande krigsryktena hafwa parisertidningarna innehållit en jämförelse mellan de franska oc tyfta stridskrafterna, hwilken naturligtwis utfallit till de senares fördel. På likartadt sätt hafwa de ens gelsta tidningarna ytrat sig, hwilka städse slildra det militära reorganisationswerket i Frankrike fom ofullkomligt och lemnande mycket öfrigt att önska. J motsats härtill eger Tystland en stridsmakt af första rangen, och en militärförfattare lemnar i sQiberte följande kortfattade öfwersigt af def utweckling och framsteg sedan år 1870. Året därpå införde man Mausergewäret, hwarjämte samtidigt hela artillerimaterielen förandrades. J mars 1873 bewiljade riksdagen 270 millioner francs till fäftningarnas förbättrande. Till fäftningsanläggnins gar i Elsass Lothringen, i synnerhet wid Strasbourg och Metz, anslogos 81 mil. francs. Tyftlands samlade militärstyrka i krigstid beftår nu af: 1) operationsarmen med 559 300 man, 99 700 hästar och 1776 kanoner; 2) reserven med 150 800 man, 15000 hästar od 306 kanoner; 3) garnis sonstrupperna med 437400 man, 34000 hästar och 576 kanoner, samt 4) landstormen med 413 600 man och 11000 hästar. Då man ihågkommer, — ytrar den fransse militärförfattaren till slut— att denna armes kadrer aro förträffliga, att ans dan är utmärkt god, och att ordningen hwilar på den under senaste kriget gjorda erfarenheten, synes det oss wara klart, att Tystland icke har nägon ting att frukta of of.