Ttamoe har, Ul IV oralseltammatrtebambter, gijörts mot kammarens förre ordförande, grefwe Å. De la Gardie, att erfätta briften i kassan. Det vulkaniska askregnet den 30 sistlidne mars har sträckt fig äfwen öfwer en wid rymd i Swerge. Prof. Nordenstiöld har fått uplysningar därom från flere hål; få från Sollefteå af br J RNitgen, från Herjedalen af hr N. C Berg och från Söderhamn af hr E. Wennström Stora vulkaniska utbrott på Island. : Med senaste post från Jsland hafwa ingått berätielser om stora vulkanisla utbrott, fom egt rum i trals ten af Vatnajököl. De första af desfa utbrott funna antagas hafwa börjat en wecka före jul och uphört framåt slutet af februari månad, men ungefär samtidigt öpnades en vulkan på en öster om Myvaty liggande högflätt på flera dagsresors afständ från Vatnajökul. Sistnämnda vulkan är aldeles ny. Gissningarna om orsaken till det mycket omtalta askregnet wore säledes fullkomligt riktiga. Jm företeelsen skrifwes från Jsland den 8 jar nuari bland annat: Något öfver en wecka före jul märkte man först jordskalf. oh de ökades få småningom allt mer; stötarna woro ej häftiga el ler långwariga, men få talrika, att man knapt kunde räkna dem. Husen darrade, och alt, fom war löst, ramlade ned. Häftigast war det den den 2 d:s, oh man fan fäga, att jordftalfmen denna dag fortforo utan uppehåll från morgon till afton. Några dagar förut hade man fett en tjock röffty i S. S. O., men den 3 d:s märkte man afwen en stor eld, hwars låga sträckte sig högt upp mot himlen oc war mycket bred wid horizonten. Nu hafwa jordstötarna aftagit oh elden synes ej mer till. Ett mellanrikes läkaremöte ftall hällas i Brisfel den 19 nästkommande september. Sälfångsten i det sunnanfjeldske Norge drefs under fjoläret med 35 slepp, od inbringande 45 009 ung och 45566 gammal fäl famt 15 013 tunnor tran. Det första allmänna kyrkomötet i Finland lär wara bestämdt att fammanträda i Åbo den 1 juni 1876: i : Ryska språket i finland. I Helsingfors DHagblad för den 4 d:s läses: Om undermwisning i ryska språket i Finland låter Mosk. Bäd. berätta fig, att man umgås med planen att införa nämnda sprat såsom twängsämne i alla lärda skolor. Engelska nordpolsexpeditlonen gid i går till sjös från Portsmouth. 3 Cork intages steppsförråd. 18 båtar och 35 slädar för isfart flola medtagas. En prest i närheten af Bonn har nekat en biktande aflösning därför att han erkände sig wara prenumerant på en liberal tidning. Tyskar och Fransmän. Från Berlin ftrifs wes til St. Dgbl. Det är allbekant, att for wänskap icke råder mellan Preussare oh Fransmän, och lita kändt är det, att Berlin är en stor stad — folfmänge den anflås till 950 000 wid slutet af förlidet år — inom den preusfiffa staten. I detta samma Berlin lefwer imellertid en talrik franst befolkning, fom ide blott kommer wäl öfwerens med tyskarne — den år fullständigt förtystad — utan i flere hänseenden har pätryckt Berlinaren sitt skaplynne, seder och äsigter; äfwen ätslilliga af Berlins me? berömda institutioner hafwa dessa flyktingar att tada för fin tillkomst. Förhällandet är nämligen bet, att franfta kolonien i Berlin bestär af afs komlingar från franfta familjer, hwilka dit ins wandrat alt ifrån slutet af 1600-talet. Se här en fort utredning af detta ämne. År 1640 stall befolkningen i Berlin ha upgått till 5 a 6 000 själar, men steg på 44 år till jamma fiffra, fom före utbrottet af det 30-åriga kriget, eller omkring 10000. J följd af Nantesiska ediktete uphäfwande 1685 ökades nämnda antal med 3 000 Hugenotter, hwilka följdes af ett lita stort antal 1698. Under fortfarande religiöst förtryck i hemlandet strömma ständigt nya staror af Fransz män till Berlin ända till år 1786. Desse emis granter beskrifwas säsom i ala hänseenden uts märkte männiftor. Från dem har Berlinaren fin esprit ochl fina Kalauer, kvickheter. De wore högst fördragsamma i religiösa ting och, bildade och wälgörande, uprättade de en mängd stolor och barmbertighetsinrättningar — utom Charite och arbetshuset, lifförsäkringsanstalter, pantlänekontor m. m. Dessutom wore de rätt wälbergade; hwarje familj förde i genomsnitt med fig 300 thlr, hwaremot i närwarande tid hwarje berlinerfamilj öfwer hufwud taget eger blott 1 a 200 thlr. Samme fransmän åstadkommo äfwen en en fullständig oms hwälfning med afseende på hushåls:, klädnadsoch bostadsförhällanden i Berlin. Då t. er. in: wänarne dessförinnan knappast lefde af annat än öl och bröd, införde hugenotterna brutet af soppa och en mängd grönsaksrätter. Genom dem erhöl industrien en mängsidig och konstnärlig utweckling, och hela stadsdelar upstodo under deras händer: Unter den Linden, Friedrihs: oc Dorotheenstadt. Örvankbfreifa BÄASO DÖ 111..