Sundsvalls tidning – 22 april 1875, sida 3

Co OYT OT (1. 2 VIL VW vv f(Kmart UU UC? lopp af 14918 kr. 01 öre. . P. — Dt DDDUDssFDDDe BHD Från utlandet. Tyskland. Churu kyrkostriden ännu ej uti de sydtyska staterna fått den utsträckning. fom uti Preussen, fattas ingalunda tecken, fom bebåda en liknande kamp mellan statens oh kyrkans matt. J Baiern har landtdagsmannen Sleich rigtat en förfrägan till regeringen om dess ställning till de bestämmelser i författningen, som beröra statens och kyrkans inbördes förhållanden. Talaren anförde särslildt, hurusom de katolske bisloparne på sista tiden tillätit fig att upträda fom en bestämd korporation och framkalla internationella demonstrationer, på hwilka staten icke kan utöfwa det ringaste inflytande, men hwilkas möjliga följder den under alla förhållanden får bära. Talaren äsyftade därmed den offentliga förs klaring, fom de baiersta bisloparna hafwa afgifwit om furst Bismarcks noter i afseende å påfivermar let och hwari de betecknat dennes af tyska fejfaren gillade diplomatisla upträdande fom ett äre förgätet företag. rän Berlin meddelas den wigtiga underrättelsen att den preussiska landtdagens deputerade kammare i fredags wid andra behandlingen antas git ett af regeringen framlagdt förslag om uphäfs wande af femtonde, sextonde od) adertonde artitlarne i 1850 års författning, hwilla reglera det inbördes förhållandet mellan kyrkan och staten. Den femtonde artikeln stadgade att de af staten erkända religionssamfunden ega att själfständigt ordna och förwalta sina angelägenheter, men äro underkastade statens lagar och en lagligt ordnad kontroll. Den bestämmelsen att kyrkan egde fjäljs ständigt ordna och förwalta fina angelägenheter bes gagnades wid flerfaldiga tillfällen af centrumpars tiet till att stämpla hwarje förändring i kyrkolagen såsom en kränkning af grundlagen. den sextonde paragrafen stadgas att fyrkos samfundens förbindelse med de andliga myndigs heterna äro obehindrad och att tillkännagifwanden, som från dessa myndigheter utgå, ide äro underkastade nägon cenfur. Denna paragraf kommer nu att uphäfwas med anledning af innehället i ätslilliga bistopars herdabref och päfwens senaste encyklika. Genom 18 artikeln war staten beröfwad rätt att föreslå od tillsätta innehafware af kyrkliga ämbeten. Frankrike. Det ser för närwarande ut som den republikansta rigtningen skulle winna allt mer mark inom fransla ministären. Som mi weta ans togs författningen af den 25 februari blott genom en sammanjämkning mellan meningeflockarne, och denna bestod först oh främst däruti, att republika: nerna jörklarade jig nöjda blott man utropade republiken fom den lagligt faststälda regeringsformen. Gambetta fade ssälf: låt dem blott förs klara republiken för Frankrikes regeringsform, få kommer alt annat af fig själf. Högra midten, fom utgjorde en betydlig del af flertalet, jam: tydte härtill och wenstern fann fig uti att blifwa utesluten ur en regering, fom bär dess namn, emes dan högra midten gjorde anspräk på att erhålla ledningen af regeringen och fätta den nya författ: ningen i werkställighet. Som bekaut, äro de egentliga republifanerna ide företvädde uti fabinettet, och wenstra midten, som ingenting hade emot en konstitutionel monarki, få wida det woro möj ligt att genomföra den, blott genom twänne medlemmar Dufaure oh Leon Say. Vallon fom har äran af författningens antagande, står midt emellan högra och wenstra midten oc tillhör närmast den förstnämnda. Ministären vbestar fåledes af twänne medlemmar af wenftra midten, tre af högra midten, Decazes, Cissey oc) Cailloux, twå af hö gern Montaignac och de Meaux, Vallon som stär ensam för fig själf samt af Buffet, hwilken na: rare tillhör högern, än högra midten. Tiderna hafwa emellertid förändrat, fig, utan att man ännu rätt fan fatta orsaken till denna förändring, men det är otwifwelaktigt, att republikanerna för närwarande hafwa den afgörande röften i fabinettet. Dufaure har sjalf i fin rundfirifwelfe til generalprokuratorna påmint om, att republiken är landets ändgiltiga och lagliga regeringsform. Val: lon har wid en offentlig sammankomst uttalat fig på samma sått, och slutligen har krigsministern Cissey för några dagar sedan utfardat följande korta och befallande strifwelse till de generaler, fom äro befalhafware för härafdelningarna: La garna, fom ordna högsta matten uti Frankrike, hafwa nyligen blifwit antagna Ni wet det. Hwarje medborgare måfte därför från detta ögonblick underkasta fig dem och rätta fitt upförande därefter. Denna pligt blifwer i högsta grad bindande för dem, som innehafwa de högre platserna inom regeringsmaslineriet. Regeringen will respektera minnen och politista äsigter, få wida dessa instränka lig till att utgöra grunden till en personlig öfwertygelse, men den wäntar, i den almänna ord ningens intresse, att de ej gifwa fig uttryck i någon ytre handling, liksom den fordrar, att ingen af def ämbetsmån, i ord, skrift eler handling, upträder fiendtligt mot den författning, kammaren ntaait Som friagminisssto Ar Not A, Allee .