Marjorie Daw. Amerikansk berättelse af Thomas Bailey Aldrich. Från engelskan af M. A. Goldschmidt. (Ur S. D.) 1. Dr Dillou till Edward Delauey, Esq., KThe Times i närheten af Rye, New. Hampshire. Den 8 augusti 187—. Min bästa sir! Det gläder mig att kunna försäkra er, att er oro är aldeles oberogad. Flemming lär nödgas hälla sig på soffan en tre eller fyra veckor samt att vara litet försigtig i början, när han skulle bruka sitt ben. Ett benbrott af detta slag är altid en tråkig affär. Lyckligtvis har benet blifvit mycket skickligt spjeladt af fältskären, som råkade befiona sig i det apotek, dit Flemming fördes efter sitt fall, och jag fruktar icke, att olyckshändelsen skall hafva några menliga följder Flemming står det förträffligt till med i fysiskt hänseende, men jag måste tillstå, att han befiauer sig i en retlig och sjuklig sinnesstämning, som förorsakar mig mycken oro. Ni vet, har häftig vår vän vanligtvis är, hvad för en rastlös, energisk själ han är, och hur han aldrig är belåten, om han icke har något föremål att rusa åstad mot liksom en ilsken tjur på en röd schal; men hur älskvärd han detta oaktadt är! Nåväl, han är icke