Sundsvalls tidning – 13 april 1875, sida 3

Fran utlandet. Preussen. Bland de militäriska öfningar, som påtänkas till sommaren, hör äfwen en efter fonstens alla reglor genomförd belägring af fäftnins gen Koblenz. Belägringen slall ega rum under senare hälften af augusti. I Schweiz od) Italien har en upsats i Paris: tidningen Presse wäkt mycken förbittring. Upfats jen angriper på det häftigaste de schweitziska myn digheterna för deras s. k. förföljelser mot de påfligtsmnade och klagar jemmerligen deröfwer att Frankrike för närwarande icke är i ständ att draga swärdet för päfwens sak mot den lilla nackstyfwa grannrepubliken. De schweisiska tidningarne hafwa gifwit Presse ett wärdigt swar på tal och med dem bar förenat fig den i Rom på fransta språket uts kommande tidningen Jtalie. Klart är, att ett dys likt språk från fransk fida skall hälla det miftroende waket, som man i Schweiz oc Italien tem ligen allmänt hyser mot Frankrikes afsigter. Förbrukniagen i Storbritanien af starka drycker tilltager alltjemt. Så förbrukades år 1874 i England 28,993,275 kannor 48 kbim eler 1.410.959 k:r 4 kbtm mer än 1873; i Skotland 12,203,630 Er 94 kbtm eller 315,103 fr 56 kötm mer än 1873; Irland förbrnkade deremot 10,786,291 k:r 32 kbtm eller 43,656 k:r 60 kötm mindre än året förut. Hela förbrukningen steg således till 51,983,197 k:r 74 kbtm oc hela tid: ökningen för året 1,769,719 k:r 20 kbtm. Mexiko. Den 12 febr. anftälde en häftig jord: bäfning stora härjningar i en del af republiken. I Guadalajara kände man kl. 7 17 på aftonen en stark slakning, åtföljd, af ett underjordiftt dån. Man erfor en känsla, fom om jorden ftulle sjunka undan ens fötter, och ett ögonblick wäntade man, att taken slulle instörta Efter 4 minuter uprepades stöten med fruktanswärdt buller. De förs sträckta inwånarne flyktade ut på de öpna platserna för att ide krossas under de många inftörtande husen. Dagen därpå berättade telegrafen, att jordstalfwet känts i öster til Leon, i norr til Chalchiuita, i wester till Stilla hafwet och i föder til Zacoalco; starkast hade det warit i grannfta