7114 MVA 19 ra f kapitalstarka antingen aktiebolag eller enslilda srsoner, och om ibland dem fom idka trämwarus örelse här i landet stulle finnas en och annan sf mindre betydelse, fom behöfwer sälja för pen qars full, få är det dock helt säkert endast en förwinnande del, under det att flertalet och de mest hetydande ingalunda hafwa någon brädska med att följa. Wi hafwa sett flera bref från fågwertss egare och exportörer i Norrland till deras härwarande bankirer och kommissionärer, hwari de för: tlara fig, med iakttagande af ytterligare inffräntning i tillwerkningarne, hellre med lugn wilja af: wakta bättre tider, än sälja til underpriser. Något fallissement inom träwarubranchen har icke inträffat i år här i landet. De fom förekom mit här på platfer, där träwarurörelse bedrifwes säsom, t. ex. i Gefle, hafwa icke drabbat något hus, hwars hufwudrörelse warit träwaror, och woro på intet sätt beroende på träaffärernas ställning, utan härledde sig af helt andra orsaker. Mannamån? I tidningen Öftgöten läses: K. m:t har, på ansökan, medgifwit att straffången, f. fabrikören O. F. Kullman må, enligt fångmwårdastyrelsens och läkares beslut, tillätas att för sin helsa begagna egna underkläder, sängkläder och slodon. Att ett sådant medgifwande får sägas tyda på likhet inför lagen, betwifla wi; ty äro de kläder fom bestås af fångwärden mindre helsosamma för en, få äro de det helt wisst för flera, om ide för alla, fångar. Ett sädant medgifwande må göras för alla, fom önska det, gerna för of, fom tänka att en fånge fan fänna fitt öde hårdt nog ändå; men att få gynna en enftild, förefaller of mindre rättwist och torde ingifwa de ide gynnade bitter het mot få wäl lagstiftarne fom den gynnade famraten. Skatteplundringar. Enligt Lunds Wedor blad, har Fronobetjeningen för betäckande af oguldna kronostatter utmätt hos en stadsmedlem — eett par trätofflor. År upgiften sanningsenlig, så är den werkligen hemskt. Jnom många andra länder utmäter man ej werkliga nödwåndighetspersedlar — och borde man ej — äfwen här respektera dem? År det ej tid att komma därhän? Utvandringen till Amerika. Från Göte: borg den 31 mars: Enligt de i poliskammaren förda antedningarna har antalet utmandrare, fom från årets början till denna dag befordrats öfwer Göteborg til Amerika, upgått til 133 personer. Förlidet år under samma tid upgick utwandrarnes antal till 188 personer. Sveriges s. k. lösa arbetarebefolkning upgifwes skola upgå f. n. till 20 eller 25 tusen personer. Det wäkta förslaget om en undantags: lagstiftning för dem har inom riksdagen förfaftats. Ett svenskt tonverk, kapellmästaren L. Nor: mans: Symfoni i Es-dur, har upförts i förra månaden i Leipzig på en konsert, gifwen till före mån för stadens fattiga. En brefskrifware till Dag. Nyh., som berättar härom, berömmer tonwerkets skönhet, formfulländning och storartade ädelhet i stilen men omtalar tillika, att allmänhetens bifall ej war få rikligt, fom kunnat wäntas och att re: censenterna tillvita det fådana fel fom swulstighet, effektsökeri, längtrådighet och dylikt. Vermländska folksägner. Uv förut angifna fälla meddela wi ytterligare följande från Karl: stads tingslag. Straxt wid Karlstad ligger ett berg, Lamberget, och nedanför detsamma ett litet watten — Lambergskärn, där en mycket omordnad sjöjungfru — Lambergsfrua — har fin mi stelseort Ofta, isynnerhet för ett par årtionden tillbaka, fingo wallbarn oc ensamma wandrare fe ett utmärkt wackert och wälklädt fruntimmer fpat: sera omkring det lilla kärnets omgifningar, och detta war då Lambergsfrua. Mera fällan antar hon gestalten af en Bhwit häst med afwigt sittande bat ben, fom i fullt språng rusar ned i Lambergskärnet, få ofta den märker en männifta wara i grannslapet. Lambergsfrua synes ibland (liksom fjörån på andra orter) seglande i en half båt, ilädd få grann, få grann, att gulle dryper å a. Då den stora steubron öfwer Klarelfwens östra arm wid Karlstad på 1790-talet upfördes af byg: mästaren A. Jakobsson, pådrefs arbetet med al ifwer och ofta hände, att byggmästaren långt in på kvällarne lät hemta den för byggnaden erforderliga stenen frän Lamberget. Lambergsfrun, missnöjd härmed, wisar fig därför en natt för byg: mästaren och förbjuder honom hemta sten på Lams berget om kvällarne, fedan tl. ringt 8 i Karlstads domkyrka. Han? brydde fig dock ej därom, utan fortfor med sitt arbete och fin stenhemtning långt in på nätterna. Dock, hwad hände? En wacker morgon, när bygmästaren kommer till fitt arbete, finner han alt nedramladt, fom war bygdt af den sten, fom blifwit hemtad från Lamberget efter kl. 8 om kvällen. Och från den dagen ätlydde han gansta noga Lambergsfruns tillsägelse. På Widön, en half mil från Karlstad, bodde för icke länge sedan ett mekanislt geni, direktör Karl Jakob Hibdlein (f. 1743, 4 1808 och om hosunm hav falfat ott aanska start antal 5 4 I mt — — -—