försumma, dels helt och hället lemna sitt jordbruk åsido. Därigenom har man nu slutligen kommit därhän, att England i närwarande fund nästan helt och hållet jaknar ett själfegande bondeständ. J England är bonden i allmänhet endast en förs paktare af den jord han innehar antingen med arfsrätt (copyholder) eler för en wiss tid (leafes holder). Följderna häraf äro lätt anade. Då den mindre jordbrularen ide själf eger fin jord, afe strädes han från att nedlägga några kostnader på denfammas förbättring. Det är detta mifförhåls lande fom den engelsta regeringen nu sökt i någon mån afhjälpa genom framläggandet af ett lagförslag, enligt hwilket förpaktaren skulle erhålla lags lig rättighet att upbära en ersättning för de förs bättringar han utfört på sitt hemman. Frankrike behöfwer för närwarande twå millioner förbättrade Chasfepot-aewär, men tan blott med ytterfta anfträngning årl. förfärdiga 500,000 och slulle säledes behöfwa 4 år för att få fitt bes hof fyldt, om hela bestallningen stulle utföras inom landet. Denna tid anses likwäl för lång och Frants rike änmar därföre beställa en million gewär i Öfters rike, hwarigenom det fulle på twå år mara förs dt med ett erforderligt antal.