Hurudan luften slall wara i dessa rum med de wanor fom inom detta lager af samhället äro för: herskande, är lätt både att föreställa fig od) erfara, ehuru wi här förbigå bewisen för att den werkar sladligt. Att komma ut från dessa rum will därföre säga detsamma som att undandraga sig inwerkningen af gaser och luft, som inwerka förskämmande på kroppen och därigenom på själen. Men på gatan böra barnen icke wistas. Utom de kroppsliga skador, för hwilka de där äro uts fatta, är det andra saker, fom inwerka stadligt. De höra ord och se syner, fom äro mer än tills räckliga att tillintetgöra werkan af ett moralislt godt hem: wi se dem samla sig utanför krogarna, för att ståda de druckna, fom komma ut däriärän; wi fe dem fom äskädare af alla upkommande flags mål och åhörare af alla trätor och gräl; fom leds fagare af dem fom föras till häftet; upmuntrande hwarandra till alla möjliga okynnesstreck; förftö rande prydnadssaker; läfande de plumpa inskrifter, fom få ofta finnas på plant od) wäggar, o. m. De bli gatpojkar eller ränstensungar, snart men dåligt utmedlade, lära sig tigga, bli oförslämda oh tjufaktiga. Det är tywärr icke få fällan som wi höra omtalats hela band unga förbrytare af sädana gatpojkar. Fråga brottmälsprotokollerna! Oh hwarifrån komma de flesta lättinsar, fom ligga städernas fatigwärd till last? Från samma färns trupp. Deras kropp öfwas icke nog för att de kunna bli dugliga arbetare, deras själ wänjes icke till bes hof af werksamhet. Fräga fattigmwårdsprototol: lerna! Om barn åter fördes til en allmän lekplato, få more de undandragna gatans inflyteljier På en större, wäl belägen lekplats wore man nästan alltid säker att finna ätminstone en wuxen person, hwilkens blotta narwaro stulle mwerta tilbatahäls lande på alt osnyggt Äfwen om så ej wore, så kunde barnen där ej lära mera ondt än de själfwa hittade på, de onda exemplens makt more borta. Men barns natur är fådan, att när de komma tillsammans de altid hitta på något att fysfel: fätta fia själfwa od andra med. Det är endast förklemade barn, morsgrifar, hwilkas utwedling är tillbakahållen, fom ådagalägga motwilja och trög bet i letande. J allmänhet fan man wara säker på, att barn på en gemensam lekplats snart före: taga fig att leka. Och under liten ledning i första början slulle, fåfom erfarenheten i andra länder wisat, inom fort bilda fig en tradition i leken och en täflan i öfningarna. Barnen ffulle lära att leka och leka med energi, hwilket är förfpelet til ett arbete med energi. Dessa lekar på den lediga tiden mellan foltimmarne äro för den unges framtida lif kanske wig: tigare än de i skolan inhemtade lärdommarne. De äro grundwalen för individens själfständiga karaktär. J stolan, åtminftone i stolor där kons sten att arbeta i system ide är målet lika mycket fom en wiss grad af kunskap, i skolan skall han bildas efter andra, i leken utwecklar han fjälfftäns digt fig själf. Men äfwen denna själfständiga ut weckling har sina lagar. med iakttagande af hwilka det är möjligt att utöfwa ett betydligt inflytande därpå, åtminstone hwad riktningen beträffar. Lem nas det åt barnet att själft skapa sin letplats och sina lekar, så kan det icke blinva mycket bewändt med dem. Barnet saknar erfarenhet. Om däri mot wissa lekar äro ordnade och nödiga materias lier för banden, blir förhållandet ett annat. Ses dan barnen wänjt fig litet wid dem, komma de inom fort att anwända dem. De börja lefa, lära sig snart lekens regler för att funna leta i ett wisst system, lära fig att utan yttre påtrydning iatt:aga reglerna och fordra detsamma af andra. Det blir en systematiskt ordnad werksamhet fom barnet lär sig, ett gemensamt arbete med andra för ett oc samma mål. Det är förfpelet till ett swjälfständigt, systematiskt arbete i lifwet. Det är någonting helt annat än wåär skolgymnastik med sitt yttre twång i det stora fom det lila, med fin tråkande enformighet och den motbjudande, dame miga och skadliga luften i gymnastitsalarne. Både kropp och själ. utwecklas och stärkas fås lunda på lekplatserna, lifwets wärf förberedas, werksamhetslusten odlas, och låtjan, lasternas moder, får icke makt med de unga. —5 VA A