tum en månad förut i en at de nyuprättade pros testantista kyrkorna i Mexiko. Tidningen förtäljer: Protestantismen hade gjort stora framsteg i Acapulco. Polismästaren och hela hans familj, ut: gifwaren af en bland stadens tidningar, samt nå ara och femtio ytterligare personer hade affallit från katolicismen; en gammal kyrka, som senast brukats till magasin, inköptes och inreddes till den nya församlingens gudstjensthus. Templet inmwig des den 24 januari af hr Hutbinfon, förman för be presbyterianska missionerna i Mexiko. Men alt detta undgick ide att på det högsta oroa stadens katoliker. En månad före det nya templets inwigning hade Hutchinson af en ameri: kanare ätwarnats, emedan hustrun till en meris kanare sagt åt honom, att hennes man ämnade angripa kyrkan med en flod af fina meningawäns ner. Anfallet egde dock ej rum, de fiendtliga mes ningsyttringarne inslränkte sig till fönsterrutors inslagning och stenkastning. Emellertid upeggades folket af en fanatisk prest i Acapulco, hwilken från predikstolen fördömde den kringgripande proteftans tiemen få wäldsamt, att myndigheterna måste gifwa honom warning. Han swarade, att han fule fortfara att predika mot kättarne od) att, om han häktades, de troende indianerna ffule komma från alla Håll och befria honom. Man pästår till och med, ehuru jag ej wet, om det är säkert, att samme prest sagt åt indianerna, att tiden wore inne att krossa den nya församlingen, innan hon blefwe för start. På aftonen den 24 jan, inwigningsdagen, hölls aftonsäng i kyrkan, men hr Hutdinfon war ilas mående och höll fig därföre hemma. Under da: gen hade intet tecken till fiendslap wisat fig; men sedan den familj, hos hwilken hr Hutchinson bodde, gått till kyrkan, intogs han af mörka aningar od) lät stänga porten och fönsterluckorna. Ty wärr hade hans aning grund. Efter en stund ditkom en flock män och sporde, hwilka som funnos i huset; tjänsteflickan swarade, att ala gått i kyrkan, och hopen gick då dit. Gudstjänsten hade just börjat, då några män intradde i kyrkan; bland dem war en ung indian, hwilken, hållande i handen fin dragna knif, dold medelst den öfwerkaftade kappan, aid fram til den platå, där hr Diaz, den omnämnde tidningsutgifwaren, fatt såsom föreläfare, och ftar honom. Nu wardt allmän upständelse; indianens följeflas gar kastade fia öfwer dem, fom förrättade guds tjänsten, och den öfriga hopen, fom stannat utan: för, började tränga in i kyrkan. Förfamlingss medlemmarne störtade då fram mot kyrkodörren och lyckades flå den i låg. En amerikanare, hwilfen war gammal borgare staden, trodde fig funna blidka den fanatiffa slaran genom att tala til den; men han dödades på kyrkotröskeln liksom en ans nan, hwilken wille göra detsamma. I det inre af kyrkan fortfor striden. Den unge indianen hade på nytt angripit Diaz, hwilken hade tre knifsår i hufwudet och twå fingrar afskurna. Hustrun till den dödade amerikanaren war den första att göra motstand. Gripande en pistol, slöt hon indianen, och under hela striden fortfor hon att släss liksom ursinnig. Nu ordnade man fig til sam säldt mot stånd, och lyckades hålla mördarne stängen. Om sider kom stadens garnison till och gjorde ända på detta slagtande. 50 af de anfallande grepos, de öfrige togo till flykten. Ser församlingsmedlemmar dödades och nio får rades farligt. Polismästaren fick fyra får. Af de anfallande dödades tre; od) tretton fårade fä gas hafwa upnätt bergsbygden. Hr Hutchinson fördes hemligen om bord på ett engelslt fartyg, fom låg i Acapulcos ha n. Republikens president Lordo de Tejado hade tillbudit honom en stark slyddwakt, i fall han wille resa genom Mexiko. Guvernören Alvares kom snart efter blodbadet till Acapulco med fem kompanin milis och ett re: gimente förbundstrupper. Ransakningen gick lång: samt, men man wille tillämpa den nya lag, som beslutats af kongressen, och det wäntades, att den fanatisle presten stall häktas. Socialismen i Kina. Ur ett nyligen i Leips zig utkommet arbete af Ludwig Felix, anför Nya Dagligt Allehanda bland annat följande, angående förhållandena i Kina: Öfwer hufwud taget hafwa de socialistika åfig: terna till stor del sitt Hem i Kina, fom ide alle nast här fom på många andra områden fprungit Europa i förwäg, någonting fom med det där i följd af den fora öfwerbefolkningen altjämt rå dande fruktanswärda eländet synes helt naturligt, utan äfwen uprepade gånger bragt desfa läror till tillämpning. SKinejifta årsböder berätta därom följande. J elfte århundradet af wår tidräkning under Songdynastien sysselsatte man fig med den poli tista etonomiens stora och fåra frågor, fom föns drade alla klasser i samhället. Denna för regeringsangelägenheter för det mesta få likgiltiga be folkning störtade då med lidilse in i politiken och i dryftning af lärosatser, hwilka gingo ut på ins genting mindre än en oerhörd omhwälfning af samfundsförhällandena. Sakerna hade kommit ända AIRES EDDUE)uaDLLLLLLLLLLUALLLAA