nderdänig petition rörande norra Stambanans sträckning f 20 norrländste riksdagsm. dat. d. 11 febr. 1875). (Fortj. fr. föreg. n:r). på alla de skäl, wi nu anfört och då hela Smweri: 3 fördel mäålfte lida af att Norra Stambanan e warder inkomstgijwande, få måga mi uttala den wertygelse, att den af de Fämtländsle komiterade reflagna, genom obygder fig hufwuosakligen fträcs unde Stambanan från Hybo till Gällö ide med: r något nämnwärdt gagn för det östra od) od: de Norrland, hwars siillastående eller under ånga årtionden fördröjda jramätstridande utgör ir hela Riket en ftada, fom ide tan på något sätt wotiwaras af det inre landets tillwäxt, den där iom tort tid mäste nå fin gräns, enär denna af blida naturförhållanden är utstakad. Utom den nanciella förlust, fom af westliga riktningen för aten upkommer, och wid sidan af denna förlust, tår dessutom en annan fig därur härledande fara, om jämwäl utom alt annat anfördt förenat och ommer att förena oss alla i ett ihärdigt motständ not den westliga riktningen, od) det är faran att m Norra Stambanan, såsom otwifwelaktigt fallet lit genom den westliga riktningen, befinnes förustbringande, all widare fortsättning norrut omöjs iagöres eller framsljutes till den aflägsna tid, då tt nytt järnwägssystem inom Norrland i fället ör det misslyckade westliga hunnit framtwingas, )warjämte en annan fara synes hota och det är den, som närmast berörer de twå nordliga länen, eller att, om denna betänkliga förkärlek för det inre landet winner framgång och därmed forfäste, få lärer det wäl äfven blifwa Westerbottens och Norr: bottens föga afundswärda öde att antingen wara från ftambanejyltemet alleeles stiljde eller också få längst in i Lappmarkerna upsöka Stambanan i dep sorifättning norrut, ware fig på landswäg eller på bibanor, därest det för det nordligaste fultlans det kunde blifwa möjligt att äåstadkomma sådana af tolf, kansste sexton mils längd och därest mot: swarigt gagn ar ett få dyrt och langsträckt fame band ens kunde föresinnas. Det är därföre allas wär lifliga och enstammiga önfran, att Norra Stambanan lägges sa, att den må, till båtnad och ära för Norriand, utgöra ide endast i orden utan imwerkz ligyeten en liskraftig stam med starka förgrenins gar, men att för aftadkommandet af detta stora resultat den af naturen uppenbarligen anwisade utwägen mätte användas, hwarigenom ocså den fördel winnes att Norrlands lifsjraga icke utsättes för wadan af owissa experimenter. Stormäktigste Allernadigste Konung! Med stlyldigt tålamod hafwa Norrlands innebyggare lange i sin mån medwerkat däriill, att foslerlandets sydligare bygder blifwit år efter år lyckiggjorda med en alt mera utsträckt järnvägs förbindelje, alldenstund de ansett det wara i sin ordning, att den folkrikare och mest odlade bygden härwid skulle böra i framsta rummet tillgodoses. Med tillfredsställelse hafwa de åsett, att denna ord: ning burit walsignelserika frukter och med glädje wantat på den dag, da utsigt kunde öpnas äfwen för dem att få del af war tids yppersta fopununifationsmedel; och när wi mi härmed ingenting annat begära, än att järnmägen, då den utsträctes genom wåra bygder, sramdrages i sådan riktning, att den ordning, fom på tånda goda ssal följts för hela landet, äfwen iakttages och till: lämpas i wår landsdel, eller att den förre, folk: rikare och i utwedling förmaga wida öfwerlägsna bygden i första rummet affes; så wäga wi med full förtröstan till Eders kongl. maj:its wishet oc rättwisa hoppas, att wi ide fota hafwa wäntat och gladt oss förgajwes. utan att Eders kongl. maj:t fall tädas, dårest fragan finnes fullt ut: redd, för riksdagen nu i nåder föreslå den bejlus tade järnwägens byggande genom Norrland efter det ösira alternativet, men att, om frågan ej där: til finnes tillrädligen utredd Eders kongl. maj:t i nåder låter åtminstone till ett annat år, då er: forderlig utredning och sullständigare uplysningar om det ena oc) andra alternativets werkliga före: träde hunnit till fullo beredas, anstå med fram läggande af förslag till banans riftning från Hybo. Med djupaste undersätliga trohet, wördnad och nit framhärda Stormäktigste, Allernädigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste sjenare och undersater Edward Frisk. Jnlius Brun. Pehr Staaff Pehr Ericsson. G. F. Burman. J. Widen Fr. Grafström. S. J. Kamberg. P. Näsman Fr. Malmberg. Joh. Föhlår. P. O. Hörufeldt 22— Can? Har 88