Sundsvalls tidning – 6 mars 1875, sida 3

hwilka i denna sak, med åberopande dels af Jämts lands landstings och dels af staden Öfterfunds updrag, säga fig fåfom ombud för provinsen Jämts land föra dess od på samma gång Sweriges tas lan. När man läser dessa Ombuds till Eders k. m:t ingifna underd. petition är man frestad tro, att det ej finnes nägot annat Norrland än westra Jämtland med Östersund, att de också glömt ej mindre att kostnaden för den nya banan, til den del den drabbar Norrland, fal betalas endast i minfta mån af den del utaf provinfen Jämtland, för hwilken de tala, men till den långt större des len af det öfriga Norrland än äfwen att sistnämda landsdelar ocksä, efter att i famma proportion med det öfrige Swerige hafwa under långliga tider bidragit till swenska stambanesystemet i def helhet, desto mindre böra uteslutas från fördelarne af nu i fråga warande bana, fom det til och med af ofwannämda komiterade är medgifwet, att det land, som de wilja hafwa från Norrländfta fambanes sysiemet litasom utstruket, dock stär i utweckling wida öfwer den mindre landsdel de gjort fig till mälsmän. Det skulle ocksä för oss och wära efterkommande blifwa en den bittraste erfarenhet, om, wid bestämmandet af den Norrländsta banans fträdning själ wa Norrland oh def genom reprefentanter därifrån näftan enbälligt uttalade mening ffulle fränkännas alt vitsord oh sädant i i ftället tilerkännas den ojämförligt aldra minsta delen af Norrs land hwilkens mälsmän dock hwarken åberopat eder ens kunnat äberopa nägot talande skäl för sin äsigt. Oss synes det, som borde den mening, som enstämmigt uttalas af oss och som utgör Norrlanda nästan enhålliga äsigt, icke kunna få kastas äsido utan något daråt egnadt afseende. Genom att låta Jämtlands komiterades nu i fråga warande förslag till en splitterny riktning för Norrländska stambanan få blifwa inför Eders k. m:t obestridt. om ock genom blott stillatigande, skulle wi i själfwa werket medarbeta till en orätt wisa, hwars följder i en oberäkneligt lång tid komme att tillbakahålla det egentliga Norrlands utmedsling, och wi tweka ide att öppet uttala den öfwer tygelse, fom allmänt råder i wära trakter, att, genom bifall till de Jämtländska komiterades förslag till riktning för norra stambanan. denna helt och hållet förryckes från fin rätta sträckning, bwarigenom norra delen af Helsingland samt Bvefter norrlands, Westerbottens och Norrbottens län äfwensom en stor del af Jämtlands län förlora al nämnwärd nytta af järnwägen. (Forts.). A DMb-——— —