Sundsvalls tidning – 2 mars 1875, sida 3

be gjorde fig otwiswelaktigt gällande förr eller fe nare. Endast få kvinnor flulle någonsin efter sträfwa en plats i parleamentet, men mången stulle kunna fylla en sådan plats wärdigt, såsom måns gen drottning bewisat. Hwarje kvinna fjiulle i sitt lif funna intaga mycket mera, mware fig i offent lig werksamhet eller wälgörande arbete för likar, om hon wille därifrån borttaga alla onödiga beföf, samtal, bjudningar m. m., hwilka medförde stor tidsspillan och otaliga förbindelser till kroppens öwerdrifna smyckande. De bästa män, talarinnan kändt, hade ifrat för kvinnans rösträtt; de hade ej fruktadt, att kvinnan stäldes wid deras sida, ty de önstade fe likar i fina hustrur, hwarken lekfas ker eller tjänarinnor. (Omättligt stampande och hyssjande). Hemmet slulle ej fyras mindre wäl, om några högt begäfwade kvinnor waldes till pars laments ledamöter: bem styrdes mindre wal af andra och samre släl! Slutligen ytrar referenten följande omdöme för egen räkning: Sanningsenligt mäste dock bifogas, att en stor mängd af Skotlands utmärktaste män gilla, att kvinnan får rösträtt; od) att den dag ej är afläg fen, då detta går igenom i partamentet, därom äro både wänner och motständare ense.