Sundsvalls tidning – 11 februari 1875, sida 2

I ——— — ——— — I Helsingen låses: PRålsmessomarknaden Bjuräker den 25—27 sistl. jan. war illusirerad a det wid dylika tillfällen ofta sedwanliga owäsen fönsterinslagning, djurplågeri m. m., och detta oak. tadt den waksamhet som länsmannen och den af kommunen anordnade sockenpolisen utwecklade. Att rusdrycker äfwen wid dessa excesser spelat huf wadrolen är naturligt, huru oförtlarligt det än will synas, då afståndet till närmaste siad är 4 mil, och dessutom hwarken i Bjuråker eler ans gränsande socknar bränwin får följas til mindre belopp än 100 kannor. Troligen funna doc Hoff mans droppar och landthandlarnes Liberte angifwa orsaken. i Hvart bör svenska folket vända sin håg, sedan det nu lemnat krigets wärf batom fig? — LA lemnar G. H. T. detta sanna od) wackra war: Wi hafwa syften af nöden, som kunna wäcka och lifwa mår inbillningskraft, öfwa och Tärpa wår tankekraft samt, framför alt, gifwa lyftning åt wår håg. Swensta foltet — od) wi wilja taga Norge med of i den bragden — mäste tänka på ett och annat storwerk äswen af derna art och winna den ära, som de medföra, en ära köpt utan blod och förstöring, och waraktigare än den, som wunnits till detta pris. Walan — wi wilja, till en början, hafwa mwetenstapliga uptädts: och forstningsfärder! Wi wilja samla konstens och wetenskapens statter! Och wi wilja åt dem upföra wärdiga samlingsrum, hwilka kunna stå såsom minneswårdar till kom mande tid. Här kräfwas stora summor, utropar man. Wi. swara: twärtom, wi spara därmed stora summor! Slopa det der pansarfartyget om 3 millioner som slall föra mänga andra nya millioner ester fig, och gif blott hälften däraf till de ändar mål, fom här bli wit antydda! Med denna Hälft. skola mi winna segerbyten, fom skola sprida ny, glans öfwer de nordiska folken, i det de vitna om. att dessa folk, när de beslutit att nytja wapen endast till eget wärn, äro redobogna att egna fin: gamla wikingakraft ät ädlare dåd. Och när mi det göra, ftall ingen funna säga, att wi upoffra mår ära för weklighet och dådlöshet. Må blott wåre wetenskapsmän hysa hopp om, att de stola winna understöd, få stola de nog göra upp planerna. Och detta hopp böra wi gifwa dem. Wi böra låta dem förftä, att om de blott wilja göra fig redo till härnadstågen, få skall utrustningen ide uteblifwa. Och wi weta, att med bet hoppet, länge slymdt, stola många hjärtan bärja klappa af dädlust och mången kraft sporras. Det galler här twänne syften, och de äro stora nog att kämpa för, ja odfå att dö för: forfininz gens frukter och fosterlandets ära. 1875 års folkräkning. K. m:t har, i likhet med föresiriften den 3 november 1865, förordnat att den allmänna folkräkning i riket, som enligt kungörelsen den 4 november 1859 stolat anstållas wid utgangen af är 1875, tommer att installas. Hvadan så? Uti berättelfen om hwad sig i riket tilldragit sedan fifta riksdagen uplyses, bland annat, att f. m:t från samtliga konsistorier infor: drat utlatande öfwer förslag till andring i fyr kolagen, men swar inkommit endast fran — twå. Språkrensningen och Örebro stasfullmäktige. Under Orebro stadsfullmattiges öfverlaggs ning i onsdags om föreslagen ny brandordning förekom en tilldragelse af gladjande art. Rektor Virgin wåkte nämligen förflag om utbyte af ors det materiel mot redftap. Att ett sadant yr kande ssulle från åtstilliga Håll mötas med mots ständ, war naturligt; men slulet wardt att med 15 röster mot 10 bejlöto fullmäktige, att ordet materiel öfwer alt i brandordningen frulle utbytas mot ordet redskap. (N A.) Föreslagen reform i svenska folkskoleväsendet. Det är en gammal tlagan ifran folt: stolan, att slol örsummelserna — eller fom de med ett lindrigare uttryck pläga kallas: den ojämna stolgången — förhindra lärjungarnes framsteg od göra det för folkslolan omöjligt att upnå sitt mål. Wid många slollararemöten har den frågan dryftats, hwad man med stöd af nu gällande lagstijtning fule funna göra för att afbjälpa denna allmänt öfwertlagade olägenhet, och snart sagdt otaliga förslag ha wa kommit i dagen till åtgärder att stafja detta jwärutrotliga onda. Den fom läser Folkskolans Weckoblad är i tilfälle att bewitna detta. Bland alla där omrörda förslag synes doc intet egendomliga re än det, font wid Helsinglands slollärareförenings arsmöte i Hudikswall den 1 juli sistl. är säges hafwa blifwit. framstäldt af en rektor Kerfitedt. Man borde, menade han, mera arbeta på att intressera foltet för stolan, hwilket kunde fe, bland annat, genom att mid examina hålla fig til mera anslaende ämnen, såsom sång och bibelförklaring. För öfrigt borde examinerandet wara kort, enar det torra daruti ej förmädde lifwa föräldrarne, som ännu i allmänhet wore främmande för mänga wid era: men förekommande kunstapsgrenar. Företrädeswis tjänlig att wäcka intresse för stolan ansågs kvinnan, sedan hon nämligen. själf börjat kanna få: dant utrossoa hmadan 4åÅ . ov NN 2