S——— ll ll la . lc. anno cg . . mn. .ommehhhnoCobtm nn — systade adressaten. Det fade honom nämligen, att audiens hos h. k. h. kronprinsen ide kunde bemiljag med mindre än att han därom gjorde ftriftlig ansökan hos högsidensammes hofschef. Tonen i brefwet antydde därjämte hwars andas barn man antog wår hjälte wara. Än mera harmsen stoppade han brefwet och fina papper i fickan, bjöd polisen farwäl, gick han till Hotellet och åt mid: dag, packade fina saker och lemnade andra mors gonen Kongens By, efter 12 dagars gagnlöst wi stande därstädes. Det kunde naturligtwis icke ett ögonblick falla Honom in, att, efter hwad fom pas: serat, beswära med någon ytterligare ansökan om företräde hos h. k. h. kronprinsen af Danmark. — Om wi i stållet för ofwan stående rader fått slrifwa: knapt hade hr Y. slutat fin middag, förr än kapten A. infann fig hos honom för att å egna och andras wägnar anhälla om ursäkt för det ledsamma misstaget och beklaga hwad fom händt o. s w., hade detta ju warit ett godt slut på Hi storien. Nägot sådant inträffade imellertid icke, utan slutet — d. w. s. frän dansk sida — wardt något helt annat, ännu mera sublimt, än det fö regående. Hör på bara: Sedan hr Y. wäl hemkommit och hunnit åter hämta fig från den förkylning han ådrog fig mes dan han war häktad i Köpenhamn, fyndade han att upföfa fapten 3. för att omtala de bedröfliga följderna af det undfångna introduftionsbrefmet. Kapten 3. mottog honom med en lätt anstrykning af missnöje och beklagade fig öfwer det ganffa stora obehag, fom wederfarits jämwal honom för det i fråga warande brefwets full. Wär hjälte stod fom ett lefwande frägetecken. Kapten 3 löfte doc genast gåtan: swenske ministern i Köpenhamn hade, på anmodan af danfifa hoimwet, antingen direkt til strifwit schefen för Swea lifgarde eller skriftligen wändt fig till wår utrikesminister med begäran att han måtte upmana nämda schef — bwilket: dera erinra wi of ide för ögonblicket, och det gör häller ingenting till saken — att förehålla kapten 3. det otillständiga i att mid dansla hofwet föra introducera en person, hwars ärende war att hos dödsboet söka utkräfwa penningar åt ett fruntimmer, med hwilket framlidne kung Karl ... fått på förtroligare fot! Wi weta ide hwad hr Y. gjorde för min wid denna owäntade uplysning; men hwad wi weta är, att kapten 3. ofördröjlis gen fom besittning af en afslrift af de handlin: gar, på hwilka krafwet mot dödsboet är grundadt; och sålunda dekomenterad, wardt det honom nas turligtwis lätt, att genast rättfärdiga fig inrör fin schef mot den från danska hofwet utgångna, i allo falsla beslyllningen. — för att denna fak måtte få fin rätta färg, bedja wi att få erinra dels, att br Y. upgifwit sitt ärende för kapten 3., dels att polisen, fom från hofwet fid mottaga upmanin: gen att taga närmare reda på hans person, un: der 27 timmar hade de ingalunda widlytiga eler swårfattliga handlingarna i fitt wäld. Ransakningen med bofvarne Kjert och Tektor fortsattes i onsdags å Nyköpings cellfängelse, hwarwid fom domare tjänstgjorde, enligt hofrättens förordnande, v. häradshöfdingen B. C. Geijer Härwid kom, säger Söderml. läns tidn., egentligen intet nytt i dagen, endast att twå mit nen intygade, det de, fom om natten, då mordet begicks, hållit wakt wid herrgården Grinda, warseblifwit omkring fl. 1,2 tre karlar, twå längre och en fortare, passera förbi, hwilka, då witnena gin: go emot dem, togo till flykten. På grund af mört: ret kunde de ej märka, huru de tre karlarne sägo ut, endast att de woro klädda i mörka kläder. Hjert och Tektor erkände nu wisserligen, att de wid sagda tid gått förbi detta ställe och där sett människor, för hwilka de skyndsamt aflägsnade fig, men förnekade på det kraftigaste att de warit flere än twå. Som åklagaren instämt flere witnen, hwilka dock ide infunnit fig, upslöts målet åter: igen. giv denna ransakning hade ingen mälsegande infunnit fia; flere hade dock lemnat fullmalt åt äklagaren fiskal Åberg att föra deras talan, ehuru de afstodo från alt ersättningsyrkande för de ftöls der, fom hos dem blifwit gjorda. Jsammanhang härmed fan nämnas, att från Upsala län och Stods holm ingått underrättelse, att wederbörande där: städes ej yrka på brottslingarnes ditforslande i och för ransakning för de därstädes begångna brotten, hwaremot waktmästaren Krogh yrkat på att Hjert flall undergå ransakning för den hos honom förs öfwade stölden, hwadan således guldsmeden Eng bloms förhållande til Hjert kommer att inför doms stol undersökas. På Livingstones graf i Westminster har man nu rest en grafwård af swart marmor, fom i guld bokstäfwer bär följande inslription: Hemförd af traiasna vagfarmrator från hiyvnsdan hafmot hmilar