förändra: eller uphafwa den jirifna handlingens innehäll. Förslagstallaren anhåller därför att lagutskottet måtte åtaga sig formulera en dylik lagbestämmelse. Förra weckans stora tilldragelse är aflemnandet till riksdagen af k m:ts propositioner med förslag till ändring af 80 S regeringssormen och till an: tagandet af ny härordning. Först nämnda sörslag, hwars framtällande en: hälligt tillstyrkts ar alla statsrådets medlemmar, är af följande lydelse: J hufwudsakligt ändamål att, därest en nöd: wändig omdaning af rikets förswarswäsende stulle påkalla indelningswerkets uphafwande eller rubo: ning, bereda den i stallet för indelningswerket ins trädande organisationen af förswarswasendet ena: handa fasthet eler säkerhet, som regeringsformens 80 I gifwit åt den närwarande, lät k. m:ttilför lidna ärs riksdag aflåta nådig proposition om för: ändrad lydelse af nyss berörda ä I samma äns damål will nu k. m:t, då riksdagen ansett sig ide böra den sålunda föreslagna lydelsen af nämnda grundlagsdud bifalla, härmed föresla riksdagen att antaga följande tillägg till 80 I regeringsformen: Finna konungen och riksdagen nödigt, med ändring eter uphäfwande af indel: ningswerk t, stadga nya grunder för frigas maktens ordnande, då skola dessa grunder samt för deras. tillämpning oundgangliga anslag fastställas genom lag, fom ej må, utan genom konungs och riksdags fjammanstämmande beslut, ändras eller uphäfwas. I afseende på lämpligheten af att redan för innewarande riksdag framlägga härordningsförflas get synas åter meningarne inom konseljen hafwa warit mycket delade. Det utdrag af itatsrådsprotokollet, fom åtföljer denna k. proposition, är owan: ligt digert och uptager mer eller mindre utförligt motiverade, särstilda vota af alla konselsens medz lemmar. Utförligast har krigsministern, statsrädet Weidenhielm ytrat sig. Pa det lifligaste har han tillstyrft k. m:t att till 1875 års riksdag göra den framställning som nu stett. J hans mening har först den nye sjöministern frih. von Otter instämt, därefter utrikesministern, excellensen Björnstjerna. Statsrådet Berg har hyst ätssilliga betänkligheter, men har låtit dessa falla, emedan han fruktat att ett upstjutande af frågan möjligen skulle komma att tolkas såsom ett försök att undansljuta dens samma. Bifall till krigsministerns förfiag har, ehuru på anförda olifa fräl, tillstyrkts jämwäl af statsråden Wennerberg, frih. Alströmer och Loven. Statsrådet Bergström har inskrankt fig till att helt tort tillstyrka propositionens framställande, och justitiestateministern, excellensen Carleson har wisserligen delat de af flere statsrådsledamöter uttalade betänkligheterna, men dock funnit sig böra tillstyrka bifall. Ensam bland samtliga konungens rädgifware har däremot finansmiuistern frih. Åkerhjelm ber stämdt afstyrkt förslagets framläggande för denna riksdag. Frih. Akerhjelm yttrade fig sålunda: Eders k. mit lär ej af mig kräfwa något uttas lande rörande den del af till nådig pröfning nu förelagda fråga, fom för att wäl bedömas fordrar militära insigter och förstudier och i fådant hän seende warit underkastad den mest sakkunniga granit ning wårt land och wåra förhallanden erbjuda. Men frågan har äfwen en sinanciel sida, och från denna torde det wara min pligt att föfa flärffåda densamma. Den korta oc af trägna lör pande göromål samt förarbeten till den nyss afs slutade statsregleringen strängt uptagna tid, hbwars under jag deltagit i radslagen, har likwäl icke, jag säger det oförtäckt, warit tillräcklig för att sätta mig i tillfälle att, sa noga som jag önstat det, begrunda ens denna sida ar saken. Huru jag nu emellertid förmår se förhållandena, slall jag dock ej undandraga mig att uttala. Stora blifwit ostridigt de kostnader, fom åt: följa det i fråga fatta förflagets antagande, och, om än möjligt är, att under en fortfatt gynfam utweckling landet en dag förmår bära desfa foltnader, fer jag ej detta nn sa klart att jag wågar kväfwa mina farhagor för att sädant ej torde wara att med wisshet paräkna för den narmaste framtiden. Ånnu pågår landets skuldsättande, om än detta sker för ett få nyttigt och en dag inbrins gande ändamäl, fom fullbordandet af wårt järn wägsnät. Ännu lemnade ej järnwägstrafiken nå got i jämförelse med andra inkomsttitlar fynners ligen betydande öfwerskott till statsutgifternas bes stridande eller ens ett tillräckligt sådant till räntornas betalande å uptagna lån. Betydliga ut gifter äterstå ännu och erfordras årligen för tras fikens nödiga ordnande i mån af järnwägsnätets utsträckning. En söljd of goda ar och stigande statsinkomster har wisserligen lyckliggjort oss, men felslagna skördar och nedgående tonjunkturer för wart lands alster af ifog och grufwa äro kanhända ej längt borta, och tecken wisa fig, fom bjuda att åtminstone ej påräkna en fortsatt stegring i de owanligt höga statsinkomsterna. Om jag dristat i underdanighet allmanneligen framlägga dessa mina åsigrer, sa har det skett Nm dan n1, sKafot