NLKDUUTJLCI, Andra kammaren. Före remissen af hr C. I. Bengtssons motion angående wägunderhålls ningsffyldigheten begärdes ordet af hr Ola Andersson, fom i ett längre anförande förordade lagstiftningsätgärders widtagande i det af motionären aniydda syfte. Frågan om ett rättwisare ordnande af wägunderhällningsslyldigheten more af synnerlig wigt, och hennes lösning påkallade med nödwändighet en samwerkan mellan regerinz gen och representationen. Utaf mängden af de förslag, fom i detta ämne framkommit säwal under ftåndsrifsdagarne fom under det nya repvefentas tionsslicket, finner man att frågan blifwit upmärts sammad irom alla delar af landet. Det är med wägunderhällningsslyldigheten som med många andra på jorden lagda onera, den har blifwit fas stad på jordbruket under en tid, då jorden war det enda beslattningsbara föremål, och den har fortfarande fått häfta mid jordbruksnäringen, ehuru fedan en mängd andra näringsgrenar upstätt, hwilka lika mycket som jordbruket draga nytta af tommus nikationslederna. Bördan har nu wuxit, den har mängdubblats, oh i samma mån har odfå orätt wisan ökats. Det wore nu på tiden att man sötte undanrödja denna orättwisa. Den är en af dessa twistefrägor fom dela samhället i slilda flag: fer, de privilegierade, de befriade och de betuns gade. — Wid sistlidet års riksdag hade en talare i Första kammaren under distussionen rörande en motion i samma syjte fom den nu till remiss föres dragna beskyllt motionärerna för att wilja lägga hela wägunderhällningsbördan på de nu befriade. En sådan beskyllning wore dock ingalunda berät: ligad; man wille endast hafwa en rättmwis fördel ning af bördan. Det wore betecknande att man wid nämda riksdag knnnat yrka afslag på fådana grunder fom då inom Första kammaren åberopas des, synnerligast af en talare. Man kunde efter det sätt hwarpå frågan då behandlades af nämda kammare nästan wara frestad att draga den flut fatfen att man på wisfa Håll ide byfte något fynnerligt intresse för hennes lösning. Det borde dock rättwisligen erkännas att ätskilliga af Första kammarens medlemmar torde ha ansett XTaguts skottets strifwelseförslag altför swäfwande och på på denna grund afstyrkt dess antagande. Med anledningen däraf upmanade talaren Lagutskottet att nu, om det komme att föreslå aflåtandet af en underdänig skrifwelse, tydligt och bestämdt ans gifwa grunderna för en lagförändring. Man hade altför många exempel på hwarthan swäfwande skrifwelser leda. — Twänne grundsatser kunde up: ställas beträffande wägunderhällningsfrågan. Cns ligt den ena af dessa grundsatser borde trafiten bära wägunderhällningskostnaden. Talaren hade wäckt ett förslag i denna rigtaing. Af hwad som bit tills förekommit wore dei dock ide antagligt att ware fig regeringen eller represeutationen wore böjd för en lagstiftning, grundad på en fådan princip. Enligt den andra grundsatsen borde bes willning elter 2:dra art. eller syrktalet läggas til grund för underhållskostnadens fördelning. En lagstiftning i detta syfte hade större utsigter att winna sympatier hos riksdag och regering. — Då de förhallanden som wid en Jgjidining i detta ämne mäste tagas i betraktande, äro wäsentligt olika inom olika delar af landet, stulle en detals jerad lag säkerligen ide wisa fig lämplig. Man borde därför åtnöja fig med att bestämma de hufe wudgrunder, från hwilka lagstiftningen borde utgå. Sedan dessa grunder blifwit fastställda borde man öfwerlemna ät hwarje härad för sig att stipulera de detaljerade bestämmelserna. Häradet borde i en fräga af denna natur betraktas såsom ett bolag, fom egde rättighet att själft ordna fina etos nomiffa angelägenheter på bälta fätt. Man bar ofta hört fägas att det nya fNatsflice fet wid den snart förestäende utgången af den första nioärsperioden har att genomgå sitt första stora prof. Det är de fom gång efter annan mot: sätta fig nödwändiga rättelser i orimliga och orätt wisa lagstadganden, fom drifwit saken därhän att detta prof torde blifwa gansta allwarsamt. Be träffande regeringens hållning i den i fråga mar rande angelägenheten så wore det att beklaga att den förhallit fig få pasfiv fom den gjort; den borde sökt att i hwad på henne ankomme undans rödja ett gammalt twistefrö, af hwilket intet godt kunde komma. Då man wid flera tilfälen framhållit wigten af det prof fom förestär det nya reprefentationsifidet wille talaren begagna fig af detta tilfälle att uttrycka den fasta tillförsigt att den nya rilsdagsordningen stall bestå i detta prof. Den bild, fom kammarens medlemmar, såwäl de fom woro motständare till det nya reprefentationsskicket fom dess nänner, nyligen lätit upställa i samlingssalen, innebure en önskan, ett hopp, en föresats att den reform fom bildens föremål, tillmötesgående folkete önskningar, befrämjat, stall begagnas rätt och samwetsgrant. Måtte den nu regerande fonun