Sundsbal d. 2 febrnari. Befordringsväsendet inom hären. J en upsats därom sramlägger Dagens Nyh. följande märkliga statistik: Bland armens omkring 1700 officerare ha på senare tider ungefär lika många warit frälse fom ofrälse. Det NA utwisar 1867 års rangrulla, att af 158 s. k. regimentsofficerare (öfwerstar, öfwerstilöjtnanter och majorer) blott 39 woro ofrälse, 1868 års rangrulla att af 189 blott 59 woro ofrälse, samt 1870 ärs rangrulla att af 188 blott 52 woro ofrälse. Bland 27 generaler woro 1866 blott 3 ofrälse, af 28 år 1868 blott 2 ofrälse od år 1870 af 26 blott 2 ofrälse. Däremot wisade fig att i de s. k. genikärerna, där ett större wetande behöfwes, år 1868 bland 234 osficerare 155, fåledes ett öfwerwägande antal, woro ofrälse, samt är!870, att bland 243 156 woro ofrälse. Man skulle hafwa trott att under statsrådet Abelin, fom själf war ofrälse, förhållandet stulle jämnats. Men detta blef ingalunda fallet. Ty bland 84 befordringar till regimentsofficerare, som under hans tid stedde, woro blott 22 ofrälse, näms ligen bland 16 öfwerstar 5, bland 27 öfmwerftlöjtnanter 8 samt bland 41 majorer I. Sant är wisserligen, att bland 60 befordringar till högre grad inom armn 24 woro ofrälse; men de fes nare woro mest sadane, som wid afltedsitagandet fingo högre grad. För öfrigt war bland 5 genes raler, fom hr Abelm befordrade, ingen ofrälse. Under de tre är (nov. 1871—nov. 1874), fom statsrådet Wejdenhielm warit krigsminister, har förhållandet gestaltat sig på följande sätt (med förbehåll af möjliga mindre felaktigheter). Bland 6 till generaler utnämnde har 1 warit ofrälse; bland 15 öfwerstar 3 ofrälse; bland 25 ofwerst. löjtnanter 8 ofrälse (mestadels i genikårerna); och bland 50 majorer 13 ofrälse. Af i armen utnämnde hafwa bland 3 öfwerstar 1 warit ofrälse, bland 10 öfwerstlöjtnanter 3 ofrälse; och bland 34 majorer 14 ofrälse, de sisenamnde oftast wid afsledstagandet.