Sundsvall d. 28 Jannati. Nästkommande söndag kommer å härwarande ddshus att hållas ett möte för nykterhetens efrämjande, fom det heter i den inbjudning e wid nykterhetsmötet 1873 utsedde komiterade utfärdat till allmänheten få från stad fom land. Det sins säkerligen intet ondt i wårt land och land wärt folk, hwarpå få allmän upmärksamhet ir fästad fom juft — dryckenstapen, hwilken, om en oc ej, såsom många påstå, är i tilltagande, ikwäl gripit få midt omfring fig, att hwarje täns ande swensk man eller kvinna måfte fänna det åfom en helig pligt, ett samwetets mest beräts igade kraf att hwar och en i fin stad efter måt: det af fina krafter deltaga i kampen mot wårt olks för tillfället farligaste fiende. J denna punkt iro alla ense och något widare ordande därom orde wara öfwerflödigt åtminstone för oss, som annolikt stola få tillräcligt däraf att meddela rån det wardande mötets förhandlingar! Oak: adt imellertid det stora wärde alla hjärtskakande lildringar och alla eldiga men i altför allmän ton hållna förmaningar måste tillerkännas, såwäl i fråga om att wäca de tanklöse och likgiltige til efter: tanke och ädel nitälskan, fom då det gäller att up: muntra till mod od) uthållighet dem, hwilka redan ftält fig i nyfterhetsfämparnes leder; är det mins dre sädana tal mi hafwa af nöden än klokt och klart tänkta, utförbara praktista åtgärder. Men i detta stycke finnas lika många meningar som hufwuden oc lika lifligt wi önsta att det fun dande mötet mätte lyckas genomföra fin upgift lifa alwarligt frukta wi att få fe måra önimingar gäckade. Fill en början är det att beklaga, att hrr fomis terade, hwilka allmänna förtroendet förklarat wara de slickligaste och wardigaste att på mår plats högt lyfta nytterhetens fana och leda nykterhetsmän nerna i striden, ej i fin kungörelse redogjort för hufwudpunkterna af det förlag de naturligtwis komma att framlägga. J wäsendtlig mån skulle därigenom intresset för mötet hafwa stegrats hos allmänheten, fom då först och främst wetat, hwad den ginge ut att höra och därnäst egt tillfalle att bereda sig för hwad den ginge upp att själf säga oc) bestämma. I aft och mening att, få godt wi funna, undanrödja den anmärkta olägenheten hafwa wi anstält förfragningar och dårwid erfarit, att komiterade lära önsta inhemta allmänna meningen rörande önslwärdheten af 1:o att utffänknings ställena hållas stångda hela söndagen igenom, 2:o att alla restaurationer stängas kl. 11 om aftnarne och 3:o att åtgärder widtagas för hämmande af utstänkningen å passagerarefartyg. Widkommande den sist nämda af dessa tre punks ter äro wi i tillfälle att bekräfta, att mycket mips nöje med sagde missförhällande kommit till wår fännedom. Wi stola tillåta of meddela en bland många under förliden sommar of tiljända firif: welser, få lydande: 2X Alnösundet ha mi, fom kändt torde wara, tre flytande krogar, af hwilka i synnerhet en ute märker fig, nämligen Carlholm den där oc i dagligt tal Busbaten kallas. Den 30 maj (1874) gid den från Sundswall fl. 11 på aftonen och önkom till Wifsta warf påföljande 1 juni fl. 4 på morgonen, efter att i följd af den mydet täta dimman hafwa fött 2 gånger på grund. Under näftan hela denna tid slogos busarne ombord til stor förargelse för de få passagerare, som funnos nyktra ombord. Och på samma sätt lär det hafwe tilgätt alla söndagsnätter! Kan ej något göras härwid? Som hwar man wet, få de, fom i städerna he utskänkningsrättigheter, plikta om de utlemna sprit drycer till berusade personer; stå då ängbätarn utom lagen? Denna slrifwelse förmildrar icke förhällandet det är sant; men om den ej brutar wackra or om stygga saker, få öfwerdrifwer den ej häller. Wi ha själfwe warit witnen till det mest ohygg — — —SWö .oo0000000000000000000