Huru kommer det wäl då att fe ut fram på wins tern? Och detta en stor, werksam od rit hans delsstad. J de stora grufdistrikten i Pennfylvas nien, hwarest för ej längesedan wälmäga och förs nöjelse hade fin bostad, därifrån förnimmes nu endast hotfulla rop efter arbete od) bättre tider. Citer att hafma meddelat en amerifanit tidnings högligen uprörande redogörelse för det elände, fom råder bland arbetarbefoltningen i .Sbhanty Hil i Pensylwanien, lemnar samme brefflrifware följande warning, fom alla utwandringslystna gjorde wäl i att betänka. Befinna, säger han, att många af landets egna föner lida brist på det nödwändigaste; hur fule då främlingar funna reda fig i ett ofändt land, obekanta med def sprär och feder? Må man ej lyssna till bref, fom locka att öfwergifwa fofter: jorden! Tywärr har jag fett bref slrifwas, hwilka framställa fina författare wälmäende och nöjda, då de i werkligheten ej wisste, hwar nästa mål stulle tagas. Tro ej emigrantagenternas listiga framställningar; de söka endast sin egen winst och bry sig föga om emigranternas blifwande öden. Själf war jag i Swerige i wåras och säg med egna ögon, hwilka gyllene tider där rådde, jäms förda med Amerikas; och swenstarne härstädes meta detta mycket wäl, men flertalet äro oförmögna att äterwända, huru gerna de än wille. Ej en enda swenst borde lemna Swerige under denästa twå åren; ty på fortare tid fan ej Amerika resa fig efter kris och misswäxt. Under min wistelse hemma tillsporde man mig ofta om utsigterna till bättre bergning på denna sidan Atlanten; jag swarade alltida att: borta war bra, men hemma war bäft och til: styrkte endast twå perfoner att försöka fin lyda härstädes. Tiderna äro nu hundra prosent sämre än då, oh jag lyckönstar på det hjärtligaste dessa twå perfoner, att de ej följde mitt råd. Mången mill måhända utbrista: Dumheter, detta kommer från någon stackare, hwars förhoppningar stött på grund, oc) fom nu grufwar sig öfwer fina frans dade förhoppningar. Hwarföre skulle oturen följa mig odså?. Tilåt mig försäkra, att jag är fullkomligt nöjd med min ltt; fris och misswäxt röra mig endast indirekt; ty jag är hwarken landtbrus fare eller slöjdidtare eller köpman. Hwad fram tiden fommer att bringa i fitt stöte är mig okändt och jag grubblar ej däröfwer. Följ endaft mitt råd under de nästa twå åren: fätt respengarne på sparbanken och stanna i Swerige, om ocksä dess bröd är härdt och groft.