(1? SPV Detu. (C. Av. Å.) Landshöfding C. Treffenberg och borgmästaren C. Fröberg. Inom lafarettsod kurhusdirektionen i Hernö sand ha i slutet af nästlidet år upträden egt rum af sädan art, att de wäl förtjäna komma äfwen till wära läsares kännedom och wi meddela därför efter Hernöfands-Poften några protokollsutdrag, fom wisserligen taga stort utrymme, men hwilia endast stulle förlora på att intagas i utdrag. Sedan 1874 års landsting med 25 röster mot 13 afslagit landshösdingeämbetets framställning om ett anslag af 4,326: 85 kr. för upförande af en vortwaktstuga wid lasarettet i Hernösand, fam manträdde lasarettsdirektionen i nämde stad den 17 sistl. desember hwarwid ordföranden, landsh. Treffenberg anförde följande: -Direktionen behagade erinra fig, att, då frå gan om upförande af en portwaktarestuga mid las sarettet förfta gången förekom till behandling hos direktionen, hr borgmäftaren Fröberg på anförda grunder afstyrkte wäckt förslag att för ändamålet begära anflag hos landstinget under antydan, att landstinget efter all sannolikhet komme att afflå en i fådant syfte gjord framställning. Härwid ers inrade underteknad, att det more manftligt att ställa horostopet för frågans lösning wid landstinget och att i alla händelser direktionen endast hade ffyl: dighet att bewaka lasarettets bästa. Odfå fattade direktionen beslut att hos kgs bfhde begära, att kgs bshde måtte hos landstinget göra framftälning om anslags bewiljande till en portmattare: stuga mid lasarettet jämte inhägnad däromkring. Emot detta beslut reserverade fig ide hr borgmär staren Fröberg, fom fålunda därigenom iflädde fig solidaristt answar för beslutet lika med direktionens öfriga medlemmar. Emellertid wisade sig, att hr Fröberg hade rätt. Frågan föl hos landstinget. Eu få owäntad ut: gång kunde fynas otrolig, om ide tillika det otroliga inträffat att hr Frang, efter hwad för mig af fullt trowärdig person upgafs och i öfrigt under Landstinget war i hwar mans mun, motarbetat motionen, genom att enflildt infinuera att motionen utan slada kunde afsläs. Hr Fröberg har under enslildt samtal emellan oss medgifwit att ban först efter frågans afgörande hos landstins get för en af wederbörande utftottsledamöter tillfännagifwit fin åfigt att motionen ide warit af synnerlig wigt, men tillika har hr Fröberg förkla: rat, att han icke kunde erinra fig, om han jäms wäl före frågans afgörande ytrat fig i sädan syftning. Denna förklaring har jag för min del ej funnit tillfyllestgörande; men jag iilläter mig ide att när mare beteckna hr Fröbergs handlingsfätt, än att detsamma i mina ögon är of den beslaffenhet, att om det stätt i mitt fria wal att afgå från ord förandebefattningen i direktionen, jag ide ett ögonblid ftulle hafwa twekat att ställa frågan på en sådan spets, att antingen hr Fröberg, under det moralista trycket af det ogillande, hans beteende måste framkalla, stulle hafwa nödgats afgå ur di rektionen, eller odså slulle jag hafwa funnit mig förhindrad att i egenskap af ordförande widare leda direktionens förhandlingar; men då ordför randebefattningen är fästad mid mitt ämbete, återstär mig endast att till protokollet förwara min protest emot ett få illoyalt förhållande, som Hr Fröberg låtit tomma fig til last. Kan br Fröberg på samwete förklara, att han ide före frågans afgörande i någon mon ytrat dig i sädant syfte, fom här ofwan framhållits, få förfaller naturligtwis den anklagelse, jag här emot hr Fröberg riktat, men hr Fröberg bör då känna sig tacksam för det tillfälle jag beredt honom att offentligen wederlägga ett smygande förtal. Härefter begärde hr Fröberg ordet, som honom sindede därwid han ytrade hufwudsakligen föl: ande: Jag har gjort til min grundsats att wid de tillfällen, då det åligger mig att ytra min mening, fritt uttala densamma utan hänseende till person. För mig är saken allt; personen intet. Denna grundsats har jag hittills följt; och jag ämnar ej öfwergifwa den, om ock jag, såsom nu mid detta tillfälle stett, därför får upbära förebråelser och obehöriga tillwitelser. . Då frågan om portwaktarestugan hos direktionen första gången förewar, ytrade jag mig ide emot anställande af portwakt. — En fådan anfåg äfwen jag wara nödig. — Men iaa ytrade mia