Ei mindre än 28 olika enftilda banor äro dels under bygnad, dels tillåtna til bygnad. Såsom de ftörfta må nämnas: Falun—Kil—Göteborg (49 mil), Norrköping — Gamleby— Almwik-—Hultsfred (20), Göteborg — Helsinborg (20), Stockholm —Westeräs —-Bergslagen (18). Nässjö—Halmstad (16), Oxelösund— Flen— Westmanland (14). Kortare än 10 mil warda banorna: Billesbolm — Bjuf, Mellerud —Norsla gränsen, Björnekulla—Engelhom, Björnekulla Landskrona, Linköping — Gamleby, Lund—relleborg, Karlstoga —Gullspäng och Etriberg— Järnboås, Nybro— Säfsjöstrom Rya—Wäng, Sala —Fillberga, Hultsfred— Wimmerby, Östra Wermlands, Bysjön — Källbacken, Filipstad-Nordmark, Nordmart—Uddeholm, Limmared-—Åsunden, Borås — Warberg, Wintjern Björnmossen, Hörks —Strömsdal och Näs-Morshyttan. i Sammanlagda längden af de färdiga, påbör: jade eller allwarsamt tilltänkta banorna är nu: statsbanor 198 mil oc enslilda banor 391 mil, eller tillsammans 589 mil. Ett wackert tal! Om myrorna. Docenten Tullberg i Upsala har i denna stads arbetareförening hållit ett söredrag Åom myrorna, hwarför Upsalaposten meddelar följande redogörelse: Föreläsaren redogjorde i korthet för myrornas od) insekternas i allmänhet yttre oc) inre froppsbygnad, deras genom leder i hufwud oh twå af: delningar delade kropp, deras känslospröt (antenner), deras mun, deras i en mängd facetter af: delade ögon, deras hela kroppen omslutande, hårda tterhud, fom hos insekterna gör samma tjenst om benstommen hos de högre djuren, deras hjärna, som fortsättes genom twå, längs den nedre delen af kroppen förtlöpande strängar oh förgrenar fig i nerwtrådar, deras med de högre djurens lifars tade matsmältningskanal, deras andedrägtsorgan, fom består i genom hela kroppen utgrenade luft: rör, od) fom äfwen betingar ett helt annat och wida enklare blodomlopp än hos de högre djuren. Han omnämnde widare, att bland de 150,000 kända arterna insekter finnas 1000 myrarter, bland hwilka 20 a 30 förekomma i Swerige, samt an: märkte, att de wanligaste bland dega äro fadmyran, fom bygger i stackar, den swarta myran, fom bygger under jorden, hästmyran, fom är större än de andra och bygger i trästubbar, och ettermyran. Föreläsaren öfwergick nu til myrornas Iefnads: sätt samt nämnde först, att de lefwa i samhällen af ända till 120,000 medlemmar, och att de icke alla utöfwa samma slags förrattningar. Hanarne och honorna hafwa blott till upgift att forplanta kolonien, under det att de könlösa arbetsmyrorna — egentligen outwecklade honor — hwilka utgöra det största antalet, förrätta alla arbetena. De bygga boet, förswara det, wärda det upwäxande myrslägtet och anskaffa lifsmedel. En myrstack synes wid första påseende wara blott en oordnad masia af strå och jord. Men detta är blott ytan. Till sitt inre är den en under jorden gående, mycket konstrik byggnad, bestäende af hwälfda falar och gångar, hwilka utmynna i toppen af stacken. Denna ingåäng tillslutes om kvällarne oh öpnas om morgnarne, men wid mulen oc) regnig mä derlek är den hela dagen tilfluten. Föreläsaren beslref äfwen den swarta myrans bygnadssätt, hwilken upför sitt bo helt och hållet under jorden samt murmyrans, fom murar fitt bv af lerklum par, och den australista bladmyrans, fom bygger af konstfullt sammanfästa blad. Härpä följde en redogörelse för de märkvärdiga iakttagelser en engelft naturforskare, Moggridge, gjort angående myrornas sätt att bygga, i det ban fade jord i en glasburk och ditförde en myr kolloni. Af dessa iakttagelser framgår att myrorna wid sitt byggande förfara på ett mycket Planmässigt sätt. De förse fin bygnad i början med många ingångar, för att desto lättare under byggandet funna passera ut od) in och således få mycket bättre tillgodogöra fig alla fina arbetskrafter, men tilltäppa dem efter hand, få att flutligen endast en ingång finnes kvar. Därefter beskref föreläsaren arbetsmyrornas andra upgift, nämligen huru de med största hjälte mod och dödsförakt förfwara boet, famt huru wissa af dem altid stå på post wid ingången. Innan han inlät fig på deras tredje upgift, wården om det upwäxande slägtet, redogjorde han för de utwecklingsstadier myrorna genomgå innan de nå fin fulla utbildning, huru de ur de fmå, utan förftoringsglas knappast märkbara, äggen framkomma såsom larfwer, hwilka äta och wäxa, men ännu icke hafwa utbildade lemmar, huru de sedermera förwandlas till puppor (wanligen kallade myrägg)