Sundsvalls tidning – 5 januari 1875, sida 3

Från utlandet. Frankrike. General Garibaldi har aflåtit ett war på de anfall, fom gjorts mot honom i ett ficielt franskt betänkande rörande öftra härens örelser under kriget 1870—1871. Som man vet, hafwa dessa anfall mot Garibaldi i Hela det ;friga Europa och til en del äfwen i Frankrike, tämplats fom en ytring af afund och otacksamhet. och uti Italien hafwa de framkallat almän för: tytelse, utom hos prestpartiet. J sitt swar blot: tar Garibaldi skonslöst den eländiga krigsöringen oh den fullständiga oförmågan hos de f. d. nas poleonska generalerna. Betänkandet förebrär honom, att han gjorde intet för att hejda general Manteuffel, när denne förföljde general Bourbaki och hans flyende här. Garibaldi swarar, att han under tre dagars strid tillbakakastade Manteuffel ehuru han, Garibaldi, endast 8,000 man af Vogeshären under fin fana oh 15,000 man mos bilsoldater under general Pelissier, hwilka till stor del saknade wapen och fläder och endast under nå ara få dagar stått under hans befäl. Bourbakis jämförelsewis wäl utrustade här räknade däremot 100,000 man. Garibaldi uplyser, att Bourbaki aldrig stälde fig i förbindelse med honom eler un: derrättade honom om fin fällning. När Gari baldi på annan wäg fick weta, att Bourbaki war stadd på flykt, skyndade han att med alla tilgäng liga trupper till hans understöd, men då had Bourbaki öfwer de snöiga Furabergen flytt in Schweiz, medan hans naturliga återtågslinie, på hwilken han kunnat undgå ett så förskräckligt ne derlag, hade warit Doubsdalen, där Garibald kunnat skydda hans ena flygel. — Garibaldi stju ter skulden för Frankrikes nederlag dels på de franska prestpartiet, som häldre såg Frankrike kros sadt af fienden än frälsadt af Gambettas repu blikansta styrelse, dels på de napoleonske marskal karna od) generalerna, om hwillas inbilskhet, mi litära okunnighet och oduglighet Han ytcar fig mei största förakt. England. J England pågår fedan någon ti tillbaka en liflig rörelse mot osedliga teaterföre ställningar. Flera direktörer för teatrar så wäl London som i landsorten hafwa blifwit instämd för domftol, emedan de upfört oanständiga skäde spel och danser samt låtit fina kvinliga biträde: upträda i alt för lätta drägter. Det egendomlig i oenna rörelse är det att uphofwet till densamm utgått ide från polismyndigheten utan från al månheten själf. En förståndig regent. Från Egypten skri wes, att ett talrikt sändeskap af de förnämsta köp män och banlirer i Alexandria den 8 desember Kairo wore hos kyhediven, för att öfwerlemna ti honom en företrädesskrifwelse, hwari den europe ffa kolonien i Alexandria tackade honom för han lydliga bemödanden att afmända de under Nilen fifta öfwerswämning hotande olyckorna och bedj honom om tillätelse att upresa en minneswäår däröswer, hwartill europeerna i Alexandria bidre git med 13,000 pund sterling (134000 kr.). Ha bad att de insamlade penningarne skulle i frä ö ö