Sundsvalls tidning – 22 december 1874, sida 2

——— ——— —— ——— Själfsmord. En person, fom upgifwit fig Heta Jan Ersson och wara hemma i Wermland, har den 1 d:s, under wistelse i Attmars socken, afhändt sig lifwet genom hängning. Från Östersund skrifwes i I. T.: IBid firandet af årsdagen af ett tjugofemårigt lyckligt ättenskap skänkte traktören Per Olof Jonsfon och hustru sistl. torsdag åt Öfterfunda foltffola en fammarorgel jämte ett exemplar af Heffners koralbok. Skolläraren Lindahl srambar på församlingens och egna wägnar till gifwarena i hjärtliga ordalag tackskyldigheten. — Till den nya järnångbåt, som är ämnad att trafikera storsjön från första öppet watten nästkommande år, är nu kölen sträckt, fpantens upsättning och plåtarnas fastskrufning börjad. Man har alt så alt skäl antaga att båten hälre kommer att få wänta på isfritt farwatten, än twärtom. Vid Upsala universitet hafwa wid höftterminens slut följande examina aflagts af där ftuderande norrländingar: med. licentiat er. af I. 2. Claesson; med. filosofisk er. af K. A. Lindström och praktisk teologisk ex. af F. Risberg. Westmanska balansen. Helsingborgs ftadsfullmaktige beslöto i mändags åtta dagar efter en långwarig och tämligen stormig öfwerläggning att anställa åtal mot stadens dråtselkammare, sedan denna förklarat fig ide styldig att ersätta den genom Westmans underslef upkommna bristen i ftadskassan. Nördaren Tektor tyde ha fin slägt att brås på. Fadren war en illmarig filur och om brodren som utwandrat till Afrika, berättas flera forgs luftiga historier. Nedanstående händelse berättas af W. L. T:: Då den ene af sönerne (broder til Gotlands: tjufwen) en afton warit wid egendomen Rehnstad och stulit en bagge, med hwilken han, ledande djuret, war på hemwägen, sag han på nagot af: stånd egendomens förwaltare komma ätande fig til mötes. Nu blef tjufwens belägenhet något brydjam, men en Lektor plägade altid wara fnarfyndig och få äfwen nu. Han astager hastigt fin påhafda mössa och fårstinnspels, hwilka persedlar han påkränger baggen i akt och mening att djuret rulle få ett något få när mänskligt utseende iden rådande skymningen, hwarefter tjufwen och baggen avm i arm stultade den åkande til motes. Som baggen war ftor od) stark och ogerna betwamade fig att gå på bakfötterua gjorde denne wäl nagra owanliga kast både bakåt och på sidorna med fin påtrugade kavaljer, men Tektor lät fig ej Häri genom förbluffas, utan swarade på förwaltarens tillfrägan, hwad han hade med fig för följe: åh, ja hittade den elemenstade fyllbulten därborta i difet, å då to ja å förbarma mej ö wern för hustru hans stull, fast Gu ffa weta att han ä bra swårer å sej, fom förwaltarn nog fer, när ban ä fån dera, den storsuparn; hwarefter tjufwen med sitt byte helt lugnt aflägsnade fig från den intet swek anande förmwaltaren. Lysgasen här i staden är förmodligen i almänhet bra; wi weta det ej ty wi äro nog lydliga att wara oberoende af den. Det är, under detta antagande, således ej gaswerkets fel utan den tjänstemans, fom har till aliggande att stöta gasrörledningen i stadshuset; men wid senaste ftadsfullmäktig sammantradet lyfte gasen i radhussalen högst ömkligt och wi tre tidningsmän, som suto wid wårt bord i nordöstra hörnet af rummet, hade helt säkert ej welat byta bort wårt enda ftearinljus mot alla de 6 eller 8 gaslagorna, fom nu med ringa framgång stredo mot det inneboende mörkret. J förbigående nämdt, wille här om dagen en glad främtare påstå, att om gafen här i staden wore både dyr och dålig, läge däri intet underligt enär äfwen detta uplysningswert på satt och wis stode under högwördiga presterslapets lydno. Meddelanden från allmänheten. 1. Angående gaslysningen. Till Red. af Sundswalls Tidning! Undertecknade wilja pa detta fätt fråga hr gaswerksföreständaren m. m. Bilftröm huruwida drätselkammaren återigen bestämt ny s ackningstid för