Sundszall d. 22 Desember. Ledamoten af riksdagens andra kammare fö Ljustorps, Sköns, Fndals och Selångers tingslag hemmansegaren herr Petter Näsman har genom kungörelse af den 14 dennes inbjudit sina walmär att med honom sammanträda nästkommande mån: dag å Ljulta tingsstalle till öfwerläggning om här: ordninga: od) ffoga-frågorna. Den aktnings fulla upmärksamhet hr Näsman, genom denna be römwärda Åtgärd, wisat fina walmän hedrar både honom och dem od stall fäferligen bidraga att öka deras förtroende honom. Ör N. har därigenom wisat fig taga sitt answarsfulla wärf med alt det alwar, hwarpå det gör fraf och mi önska därför warmt, att hans walmän måtte rätt fatta och tilbörligt statta betydelsen af den upmaning deras riksdagsman nu stalt till dem. Och detta fan endast sle genom att talrikt möta od) oförjträkt uttala fina åfigter. Foltmötena äro — om wi undantaga de religiösa — i hela wårt land i allmänhet och i fynnerhet i denna la..dsdel ännu i fitt försa, gansta outwecklade tillständ och det är därför af yttersta wigt, att de med all omsorg handhafwas. Många och wäl avrundade äro klagomälen, fom förts öfwer den dödlika dwala, hwari den stora allmänheten i politijlt hänseende ligger sjunken och det fins helt säkert intet, fom gifwit wännerna af folkets rättigheter och af det nödwändiga framåt: slridandet förre bekymmer än just denna brist på lisligt intresje för allmanna angelägenheter. Ett utomordentligt frafrigt medel för framkallandet af detta lif är imellertid de politiska folkmötena och bättre än af solket sjalft har detta warit insedt af dem, fom förswara dessa nu bestående rörbållan: den, hwilka lägga en få öfwerwägande makt i händerna på ämbetsmannawäldet och de med bwarjez handa företrädesrattigheter utrustade klasserna. De bhafwa och därför gjort alt för att kasta haners och lojlighetens kvafwande dot öfwer dessa möten. Af aldeles motsatta bewekelsegrunder hysa wi aldeles motsatta önstningar och intet gör oss mera ondt än om folkmötena illa anordnas och illa stötas Med tanken på det nu förestående mötet wilja wi därför än en gang lägga de walberåttigade inom Medelpads norra walkrets på hjärtat att rått mangram infinna fig. Wi föreställa of därjämte att den bälta ordningen för mötets öfwer läggningar wore, att inbjudaren — sedan ordfö rande utset?s — öpnade förhandlingarne med en möjligast tortjattad, uplyfande redogorelse för de föreliggande frågornas nu warande ställning och för de förslag til deras lösning, fom tunna före ligga. Ett nytt sådant fins t. er. i hbärordnings: rågan och det lär sakerligen ej wara något stort nisstag ott påftå, att de allra flefte äro därom ofunnige och saledes i första rummet böra därom inderättas. Klart är i alla fall att en sådan redogörelse ej hsehöfwer ingå widlyftigt i alla enjiildheter utan slott framställa hufwudgrunderna. Då afwen stogsfrågan skall handläggas torde det ej wara ur wägen att erinra om den s. t. NVorrbottenslagen, med någon ändring antagen äfven af Welterbottens landsting. Stilnaden frames tår båst genom att jemföra I 1 i bådadera, då dem ligger fjaljwa grunden till författningarne. Se här en sadan jämsörelse: 1. Norrbottens: 8 1. Förslag of Me lagen. Barrtråd, fom, efter wad här nedan i I 2 108, är att anse sasom ndermåligt, ma 1 eller utländik eppas eller i fartyg ilastas eller mid laftaeplats till inlastning pläggas od) ej Häller ll plank, bräder eller nnat dylikt försagas ler intagas inom fäg: tättning, i sagranna, ler inom omrade, som egagnas till sagplats ler sagbacke mid jag: trättnina af hmad heform af rundt, biladt ller sagadt wirke till ort sterbotteus landsting. Cgare af jord eller afwerkningsratt till skog inom de tommuner, för hwilka denna författning gäller, ware ej förs ment att å stogsmark afwerka träd af hwilka dimensioner fom hälst till brändsle, gärdsel, slöjdwirte bygnadstimmer eller annat dylikt, sawidt det är affedt till förbrukning inom länet; ege oc fritt därifrån afyttra löfstog, torra windfällen af barrskog. sadana barrträd, som icke efter hwad här nedan fågAR AÖ