-OO---O —a7b ———————— H e Y Kejsarinnans Grenadierer, (Forts. från n:r 148). Och så var det äfven. Då man skred till undersökningen, favu mau en liflös kropp, hvilken redan börjat stelna. Ilastigt tillkallades turstens läkare och slog ader på karlen, men intet blod utkom, och hvarje försök att återkalla honom till lifvet visade sig vara fruktlöst. Sednare fördes liket till hospitalet och obducerades där ar skicklige läkare; hvilka förklarade, att hans död icke var en följd at kväfning, såsom fursteus läkare förmodat, utan af slagfluss, hvilket bevisades vid liköpningen. Den omständigheten att kalefaktorn fanns död i skåpet fördröjde med några minuter de två andra förrädarnes bortförande. Innan änau läkaren komumit, hade de dock lemnat huset. De gingo. ioneslutna af eo militärpatrull af sex man, och ångsten, mot hvilken de i början tappert värjt sig, nedböjde dem djupt. — Gamle Ilauswalds död kan möjligen gagna oss; med dessa ord tröstade Riemer sin olyckskamrat. — Låt oss för all del fasthålla vid den tolnkviog vi en gäng gifvit. Fursten är mig förbunden. Kanske täster han assseende därvid, att mitt bröllop skall ega rum i morgon, och befaller mitt frigifvande. Då Riemer såg, att patrullen tog vägen till Alserkaseroen, sade ban: