taget, utan äfven hvar och en till staden skatt skyldig ett direkt intresse i järnvägens väl elle ve. Om järnvägen icke förmår att betala an nuiteten å statslånet, så förlorar staden uta återvändo sina tecknade I, 300.000 kronor; or järnvägen icke mäktar att därutöfver gäld annuiteten å stadens järnvägslån, så hafva in vånarne att vänta fördubblade utskylder; me om banans nettoinkomst redan de första åre; blir tillräcklig för likviderande af dessa båd: annuiteter hafva staden och dess innevånar icke allenast kommit i åtnjutande af alla järn vägens indirekta fördelar gratis, utan äfve blifvit egare till en stadsdomän, hvars blif vande årliga, afkastning i reda penningat skall räknas i 100,000-tal. Det är således in gen lapprifräga, som innefattas i ofvanståend rubrik. Vi hafva äfven därför vågat hoppa: att tidningens läsare skulle vilja skänka up märksamhet åt det försök att ställa järnvägens horoskop, som vi här nedan taga oss friheter att göra. Utöfver de belopp, som stodo till bolagets förfogande eller sedermera kommit det samms till del, nämligen i statslån 1,494,000 och genom aktieteckning 1,770,000 beräknade styrelsen i februari detta år att ytterligare 30),00C kronor skulle erfordras för banans färdigbyggande och materielens komplettering utöfver kostnadsförslaget. Däri inbegreps ej då ett sedermera beslutadt upfordringsverk vid Nedansjö om 50,000 kronor. Med kännedom om de flesta kalkylers otillförlitlighet skulle vi därför vilja höja summan till 400,000 kronor. Banan skulle således fullt färdig och försedd med tillräcklig materiel samt upfordringsverk kosta 3,654,000 kronor. För att kunna gälda de annuiteter, som under de fem första åren förfalla, samt dessutom utdela fem och en half procent till Jämtlands landsting, Östersunds stad och privata aktieegare måste järnvägens behållna inkomst bestiga sig år 1875 till i rundt tal 92.000 kronor, 1816 till 107,000, 1877 till 152.000. 1878 till 182,000, 1879 till likaledes 182.000 ). Utöfver dessa summor fordras ock ett öfverskott tillräckligt att på kortare eller längre tid amortera den omnämnda bristen af 400,000 kr. Eller, om vi antaga att trafikbruttot endast lemnar 50 procent i netto (de ursprungliga kalkylerna anslå behållna inkomsten till 55 proc), så behöfver järnvägen lemna respektive 184, 214, 306 och 364 tusen i trafikbrutto under åren 1875, 76, 77 och 78 samt dessutom amortering å de 400.000, för att affären skall kunna kallas för god. Låtom oss nu se till, i hvad mån den trafik, som redan egt rum, berättigar oss till misströstan eller hopp. Under maj, juni, juli, augusti, september och oktober månader lemnade banan, som då trafikerades till Nedansjö, respektive kronor 11.478, 10,765, 12. 135. 12,137, 13,140 och 13.874 eller i medeltal 12,221 kronor per månad och 450 kronor per trafikdag Vid dessa siffror äro flera vigtiga omständigheter att taga i betraktande. Hvad först persontrafiken beträffar har inkomsten deraf varit cirka 22,50 krona pr tågmil, under det att den gamla kalkylen blott beräknade 11 kronor pr tågmil. Vi hafva all anledning förmoda, att detta inkomstbelopp icke allenast skall förblifva konstant utan äfven öka sig hvad angår sträckan SundsvallNedansjö. Visserligen har taxan varit 60 öre mot blifvande 50 öre, men å andra sidan har icke debiterats för första klass, hvartill kommer att persontrafiken å denna bandel naturligtvis stegras, sedan banan öpnats ända till Torpshammar. För bandelen Nedansjö— orpshammar torde det därimot ej vara skäl att göra beräkning å större persontrafik åtminstone för! första året än 11 kronor per banmil. Passageraretrafiken bör således år 1875 med 8,030 tågmil lemna kronor 138,000. De af bolagets styrelse och dess arbetschef framlagda kalkylerna anslogo passagerareinkomsten till kronor 88,000. Af den godstrafik, som egde rum under ofvan nämda månader, är det svårare att komma till några bestämda slutsatser. Den bestod till nufvudsaklig del af Sörfors bruks trafik, nåsot från Matfors, samt hvad den ursprungliga kalkylen benämner lokal-trafik eller trafik med närmast liggande socknar. Under sex månaler har den lemnat cirka 35.000 kronor och vör således per år lemna 70.000 kronor. De ffekter, som uptagas i den gamla trafiktablån och hafva ingått i den verkstälda godstrafiken, kulle enligt sagda tablå lemna cirka 25,000 kroior per år. Taxan har visserligen varit vida ögre för det mindre godset än den kommer tt blifva, men för det gods, som passerat baan i större mängder, har fraktpriset icke vait mycket dyrare än det nn faststälda. Om