ning och sorgfällighet kan wisserligen tadlas, men hans försummelse faller under förmaltningslagarnes, ide under straffrättens bestämmelser. Arnim trodde sin heder wara kränkt. Hans ljusa förständ war förmörkadt af motgångar, han trodde fig författ i nödwändighet att förswara fin ära. Holgendorf yrkade att Arnim mätte förklaras ide slyidig Frankrike. Den 7 d:s uplästes i franffa nac tionalförsamlingen Hr Perrots berättelfe öfwer den östra och Vogeserhärens rörelser under 1870—71 års krig J denna berättelse bedömas Garibaldis åtgöranden säsom schef för de franska friskarorna gansta strängt. Hr Perrot sammanfattar fina slutpäståenden i följande tre punkter; 1) Bari baldi, som skulle förswara Dijon, åfidofatte Helt och hället denna upgift; 2) han hade på förhand fattat det beslutet att ide inläta fig i någon strid, sawt 3) hans påftående att han saknade manskap war fullkomligt ogrundadt, enär 30,000 man stodo till hans förfogande. Times korrespondent i Paris säger att den nämd, fom haft i updrag att under söka den östraj härens rörelser, förklarat, att om Garibaldi ännu warit i fransk tjänst, slulle näms den hafwa föreslagit hans ställande under krigsrätt, därför att han upfåtligt åt fienden öfweriemnat ställningar, fom han bort förswara och därigenom förorsakat en olycka, endast jämförlig med neder: lagen wid Sedan oh Mep. — Äfwen tadfamhetskänslan måste nedtystas, där det gäller att finna en syndabock för egna misstag! Om Frankrikes sinansiella fällning innehåller Journal des Debats en upsats, som anslär ftatautgifterna för år 1875 till in emot 2,600 millioner francs. Denna ofantliga summa lär dock enligt finansministerns äsigt ej mwara fullt tilrädlig att täda alla de utgifter man har att förutfe. Statsutgifterna för år 1876 ftola wäxa till en ännu mycket högre summa, enär härens omdaning krafwer ofantliga omkostnader; inbesparingar på andra områden af statsförwaltningen äro ej att tänka på, t ex. anslagen till univerfitet, lärda samfund, wetenskapliga samlingar och ftolunder: wisning äro till det yttersta inknappade. Under sådana förhällanden tror Journal des Debats, att fransta banken än en gäng mäste hjälpa staten ur förlägenheten. Statens inkomster af tullen, foder: taxorna o. s. w. lida minskning genom alt förre och kringgripande underslef. OM för att motar: beta dessa wet regeringen intet bättra medel än att föreslå en ökning af den redan fruktanswärdt stora staran af tjänstemän. Stal detta länge fortgå, närmar man fig efter haud det ideal af samhälle, fom en af Napoleon III:s statsmän ups stälde, då han förklarade, att ordningen i Franke rife knapt fan tryggas, förr än man gifwit hwarje fransman, fom ej är soldat eller preft, eu ffrif waretjänst i statens fold med åtföljande pension, och att problemet, fom då äterstode att Llöfa, wore bwar man stall finna pengar til alla dessa foldaters presters och slrifwares underhåll och hwar man stalle göra af alt det förbrukade papveret. Af P. J. Proudhons, den ryktbare socialistens, brefwexling har första bandet utkommit i Paris. Det har gått med Prouhon som med Mazzini. Länge utropade fom de förfärligaste och afitymär: daste warelser, framftå de, sedan det blinda slriket gifwit något med fig, i en helt annan dager. Mazzini beundrades och hyllades ej endast af Italiens ungdom, utom af Englands meft ariftofras tila salonge, i hwilka han war en fär däst. Proudhon fick til fin lefnadstecknare den ariftos kratiste kejserlige senatorn — S:t Beuve, fom gifwer honom ett rum bland Frankrikes taraktärsrenaste och skarpsinnigaste män. Lag för fabriksarbete i Schweiz. Handelsdepartementet i schweizista förbundsregeringen utar: betar ett lagförslag, rörande arbetet å fabrikerna, hwilket utmarker sig för sin ömma omtanke om de arbetande klassernas wälfärd. Lagen, affattad i 19 artiklar, innehåller först föreslrifter om ohelsosamt sabriksarbete och om arbetsgifwarnes answar för olyckshändelser. Widare stadgar lagen, att hjälpkassor slola allestädes uprättas wid fabrikerna och att de slola stå under arbetarnes förwaltning. Owad arbetstiden widkommer, föreslrifwer lagen en normaltid af 11 timmar om dagen, med 5 kvarts middagsrast. Detta för män. Nattarbete är ej tillåtet annat än för undantagsfall och får ide öfwerifrida fer timmar i weckan. Natt: och föndagsarbete är förbjudet för kvinnor. Middagsrasten börjar för de gifta kvinnorna en half timme tidigare än för männen. Hafwande kvinnor äro ftängda från fabriken under fyra weckor före och sex weckor efter sölossningen. Barn under 14 ar må ej tagas till fabriksarbete; från 14 till 16 år få de ej arbeta mer än fer timmer om dagen. Ofwerträdelfe af denna lag straffas med böter til belopp af 20—1,000 francs och i händelse af åter: fall, med fängelse intill fex månader. Lagens genomförande ligger kantonerna under förbundsres geringens högsta tillsyn. Förbundsregeringen tillsätter för den stull twå inspektörer med 5,000 fr. ärlig lön. I Mexiko dryftar riksdagen för närwarande ett framkastadt förslaa om kurkans fliljande från