detta år lemnat dem till sörwar utom Preussen, men på tyslt område. Därpå följde ett längt meningsbyte mellan äklagaren och Arnims sakförare, huruwida de af Arnim fåfom förment enflild egendom kvarhällna aktstycken och handlingar fule ups läsas. Den antlagades rättegångsbiträde gjorde insaga häremot. Domstolen drog sig tillbaka för att härom fatta beslut, hwilket blef, att för närwarande endast utrikesdepartementets depescher, icke Arnims rapporter, stulle upläsas. Hela rubriten n:r 2 af akistyckena blef upläst; däribland isynnerhet framhölls en depesch af den 21 januari 1873, i hwilken Arnim tadlas för en rapport angående dt tyska bessickningswäsendet. Nitstansleren förebrar honom brist på werklig fännedom om förhållandena i hemlandet. Därefter beslöt rätten att infalla professor Lewis, hwilken den anklagades rättegängsbiträde begärde stulle höras såsom witne, emedan det war på hans juridisia råd Arnim wägrade att utlemna de aft: ityden han kvarhällit. Slutligen uplästes de aftstycken, hwilkas äterlemnande utrikesdepartementet först hade begärt men sedan afstätt ifrån. De be röra Arnims återkallande från Paris oc) hans tills tänkta utnämning til ambassadör i Conftantinopel. Förhandlingen flutade därpå för att åter fortsättas kl. 3. Fortsattningen af förhandlingen började kl. 3. Ratten öfwergick til behandling af rubriken n:r 3 af satnade handlingar (11 depescher och 12 trappor ter). 5 har grefwens sakförare öfwerlemnat till råtten, 1 säger Arnim fig ha utlemnat till fandes budsrådet grefwe Linden från Stuttgart. Om hwar de öjriga finnas, pästår han fig ide funna lemna någon uplysning. Han medgaf att han ensam haft nyckeln till fändebuds-arfivet samt att han förwarat handlingar af mera hemlig beftafs fenhet i sitt rum; något formelt öfwerlemnande af arkivet till sändebudsrädet Wesdehlen har icke egt rum. Därefter hördes grefwe Wesdehlen, som erinrade sig att grefwe Arnim en gång under förra wintern sagt rörande en depesch, att han icke wille införlifwa den med arkivet, emedan den angick hans personliga angelägenheter. På fråga af den ans klagades rätkegångsbiträde förklarade Wesdehlen, att depeschen n:r 33 inträffat under Arnims fråns waro och af honom (Wesdehlen) icke blifwit re gistrerad, emedan ban öfwerlemnat den mwederbörliga behandlingen däraf till grefwe Arnim. Witnet Hammersdorfer intygade att införandet i registret slett i klump hwar tredje eller fjärde wecka, od att han sjalf werkstält detsamma. Fnförandet hade delwis ftett ännu senare men ide efter grefwe Arnims ätertallande; witnet medgaf dock, på darom gjord fräga, att äfwen detta wore en möjlighet i affeende på nägra aktstycken. Möj: ligheten af att ännu nägra attityden kunde wara förlagda kunde icke absolut uteslutas. Äfwen hade den anklagade warit mycket närsynt, få att han ofta förlagt saker. Det tredje witnet, Höhne, hade intet wäsentligt att meddela. Wid slutet af sessionen tillkännagaf fatsadvokaten, att efter gärdagens ide offentliga session hade ett utförligt och ordagrannt referat af den anklagandes rättegångsbiträdes anförande och antagligen efter hans koncept, influtit i Vossische Zeitung, hwartill hwarken domstolen eller ftatsadvokaten gifwit anledning; han förbeholl fig midtagande af åtgärder i anledning häraf. De senaste walen i Frankrike. 2Bid de efter: wal till kommunalrad, fom egt rum i en del frans ita städer, hafwa republikanerna segrat öfwer alt med det enda undantaget af Blois. Republikanernas seger wid stadsfullmättigewalen i Paris har åtitilliga märkliga puntter att upwisa. Pästaendet, att repnblikanismen nu i alla klasser är starkare än någonsin uti den fransla hufwudstaden, styrkes bland annat däraf, att den rikaste walkretsen, den nionde eller Operazarrondisfementet, walde idel republifaner, nämligen twå konservative sädana och twå radikale. Arbetareförstäderna malde ide endast radifale utan äfwen hofsamme republikaner, och bland de nye stadsfullmaktige finnes knapt någon, som utan missbruk af ordet tan kallas röd. Om kring 40 tillhöra Gambettas färg och 25 Edonard Laboulayes. Bland aslädarne af walstriden war den yngste ryste storfursten, som förut besökte en omröstningsbyrå i närheten af ryska ambassaden och därefter en liknande byrå i det rödaste af de parisista kvarteren, wid Folie Mericourt, där arbetarne instälde fig i massa och röstade som en man på en radikal kandidat. Rom. Ärtebiskopen af Westminster, Manning ffall wid sitt besök i Nom hafwa blifwit jormligen erkänd som Pius IX:s efterträdare. England. Enligt telegram från Kalkutta antages det nu wara säkert, att den för nägra må: nader sedan i Gvalior tilfångatagne personen icke är Nana Sahib. Mahratthösdingen Scindia medgifwer, att han misstagit fig. Man met ännu ide, hwem mannen är eller hwad man stall göra med honom. London den 10. Öfwerste Tennants obfervation af Venus genomgängen aflopp lydligt. Många fotoarafjior tnnna