Om ynglinga-föreningar. Mången ropar, wisserligen ej altid utan ssäl: Sambhället är sjukt, men med än större släl tan man känna fig frestad saga: Samhället fofmwer, i moralistt och intellektnelt afseende. Det är til en af samhällskroppens wigtigaste delar, till det Sundswall fom kommer, inf. hårutinnan stall hälla sig och med några ord sakta tillhwiska dem ett: Statt upp! Med den afsigten wänder han sig då till wår yngre manliga generation och fynnerligast de af dem fom tillhöra handelsklasfen, — wäl wetande att denna utgör massan af dem, fom fattar andemeningen med detta och är mottaglig för den enkla sanningen att: intet öfwergår en sund själ, i en fund kropp; och stall inf. tillåta fig framställa och söka belysa twänne för detta genomgående frågor: hwad är det som egentligen förswagar en sund och oförderfwad själ? och hur sinna ett lokalt botemedel därför? — Det är icke inf. mening att med detta göra någon moral-filosofist afhandling, ett område fom för öfrigt för honom är främmande och hwilket skulle föra från egentliga ämnet oc) på samma gång förfela sitt mäl: att komma till en för detta intresserad all: männare läfare-Frets. Frågorna beröra, fom nämndt, wår stads unge män Enklaste swaret på den första frågan är nära till hands i dessa ord: lasten och inflytanden af däliga wanor; den andra frågan will inf. fäfta största wigten wid, emedan den egentligen är mås let för dessa jramkastade rader, och får inf. fästa upmärksamheten på, att dessa wälmenta råd, om de så få kallas, ställes synnerligast till den fom lift waxet tar intryc, och följer de dåliga böjelser fom slutligen kunna törfväfiwva honom i den lya af laster han ingått uti. Je för att wara ortodor — men sakert är att swaret på den andra fragan helt wisst med ins. fick största pluraliteten hos råttänkande i dessa ord: en fann oc genom gående kristendom; men ehuru detta är hufwudgrunden som han bör sträfwa att tillegna fig, fer man dock att det ide är hwad det bör wara: ett monopol hwarat han bör egna fig, och hwilken gör det, få länge det skall delas i tjänsten mellan Gud, mammon od) glädjens barn. Det mången gång omåttliga tömmandet ur flärdens och nöjets pokal, i hejdlösa dryckesgillen, exesser wid fpelborden o. d. af den besslaffenhet, kamratlag emellan, gör, att sättet för dylika förströelser oh njutningar under den, på arbetets hwila, ledigwordna tiden ostast finner ett rättwist klander, emedan det ej fällan ytrar fig på ett fänflan särande fätt samt bryter mot både ambition od) god hållning. Unge man, wand ryggen åt desja laftbarhetens lodande behag, lät familjelifwets wänliga portar då förr på wid gafwel få för eder öpna fitt Möte! — Olyckligtwis har tidens smak oc männiftans ombytlighet gjort detta, till en för det brukliga, urgammal fed; ty ehuru hrr principaler ha få att säga, nyckeln i fin hand til detta, göra de doc föga för att införa en reiorm, hwars resonnement utföllo ungefärligen få: jag bör med ett wänligt ord anhalla det mitt biträde stannade hemma wid en liten sörfrislining bland mina wänner, framför att ge fig med den där tadlade wankretfen han umgås uti e d. Däremot heter det: jag fan ide lägga något band (minst wänskapens) på honom, han har fin fria mwilja; han rår fig fjälf. Detta i allmänhet taget, aktningswärda undantag funnes. Wåra mera befolkade städer har, fom det torde wara de flesta bekant, flera Yynglinga-fälftap eler föreningar hwad man will kalla dem, och som ett exempel må nämnas M. H. E. F. i Stockholm (Minuts handels expedit Föreningen) som har till sin wackra upgift att gagna och trygga sina medlemmar för iräkadt sjukdomsfall, sysslolöshet o d. jämte det de wid sina sammankomster öfwa ädla sysselsättningar såsom: musik, fång, föredrag, talöfningar etc. alt gående ut på att föradla den hos mången nedlagda rika jordmån, od) af nitälffan till detta, offra de långt heldre tid och medel än till dessa ofta förnyade andefattiga swärmerier kring en bräddad bål; de njuta ej endast själfwa, — tillträde är öppet på deras offentliga fester för deras wänner och bekanta. Det wore till något dylikt inf. wille upmana wår för det ädla framätslridandet ifrande unge män att slänka det ett kraftigt och bifallande stöd. — Inf. tar fig friheten hemställa till härwarande unge starpsiyttekär och def nitisle fået, hr S., huruwida ej de wille ställa sig i spetsen för bildande af en dylik före ning, alldenstund ins. har fig bekant att i fåren finnes flera intelligenta ynglingar, fom lifwade af det wackra företaget, ej stulle draga i betänkande, att låta utgå en inbjudning och ställa fig i fpetfen samt utgöra en sjalfwald ftyrelfe, detta desto hällre fom (med ffarpitytte-ftyrelfens tillåtelje) de första lokala hindren slulle wara undanrödda. På samma gång inf. mill fästa allas upmärk jambet på detta, tillönffar han det, hwarpa hans lifliga upmärksamhet skall hwila, en i allo snar och lycklig lösning; framför alt at det ej blirens ropandes röjt i öknena. QCAAQ